Coronavirus kan ge dyrare fläsk

Stigande matpriser har slagit hårt mot hushållen i Kina under en längre tid. Nu förvärras läget av coronaviruset.

Den extrema prisökningen på fläsk i Kina kan fortplanta sig till Sverige, varnar Bengt Johnsson, agronom på Jordbruksverket.

Det är i grunden en fråga om utbud och efterfrågan, enligt Bengt Johnsson. När Kina på några månader tappar stora delar av sin inhemska produktion av fläskkött lyfter priserna på köttet där. Och för att tillgodose de kinesiska konsumenternas sug efter fläskkött krävs ökad import.

Det har spridningseffekter

Då vänder sig Kina till länder med stor fläskproduktion, som Danmark och Tyskland – länder varifrån även Sverige importerar en hel del kött. Ökad export till Kina pressar upp danska och tyska priser, vilket i sin tur trycker upp svenska priser.

– Så även i Sverige har ju priserna på griskött följt med upp, så visst har det spridningseffekter, säger han till TT.

Problemet med vad som kallas afrikansk svinpest har plågat Kina sedan hösten 2018, då det kom rapporter om utbrott i Shenyang i de nordöstra delarna av landet. Sedan dess har pesten spridit sig till hundratals orter i landet, som är världens största grisproducent.

Det nya coronaviruset, som började sprida sig från storstaden Wuhan i januari, har nu bromsat de kinesiska svinuppfödarnas återhämtning från den våg av nödslakt och saneringar som i fjol raderade ut stora delar av landets grisbestånd.

– Även grisindustrin i Kina påverkas när all kinesisk verksamhet går på sparlåga. Det gör att effekten av svinpestutbrottet blir mer långvarigt på grund av coronaviruset, säger Bengt Johnsson.

Avtagande ökningstakt

Storstäder i karantän och stora logistikproblem till följd av rese- och transportförbud i stora delar av det virusdrabbade Kina förvärrar problemet.

Hur långvarig corona-effekten blir är svårt att avgöra, även om det kommit signaler om att ökningstakten har börjat avta utanför den värst drabbade kinesiska Hubei-provinsen.

– Priserna kommer troligen att fortsätta uppåt till följd av svagt utbud, säger Tommy Xie, ekonom på Singapore-baserade Oversea-Chinese Banking Corporation till den Hongkong-baserade tidningen The South China Morning Post.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, tonar dock ned spridningsriskerna.

– Det här har ju pågått ett tag nu och hade det här fått internationella implikationer borde vi ha sett det redan nu, i livsmedelspriser. Och det har vi inte gjort, säger han.

Trenden i Sverige är snarare att inflationstrycket minskar just nu, i takt med att el- och energipriser faller, enligt Bergqvist. SEB:s ekonomer tror att den så kallade KPIF-inflationen kan falla ned till 0,8 procent i sommar, vilket kan jämföras med Riksbankens långsiktiga mål på cirka 2 procent.

Han tillägger att det ser ut som att Kinas återuppbyggnad av svinproduktionen kan gå "relativt snabbt".

Kommande veckor avgörande

För Kina som helhet räknar Bergqvist med en tillväxtsmäll under första kvartalet i år till följd av de produktionsavbrott som följt på utbrottet av coronaviruset. Men därefter är förutsättningarna goda för en snabb återhämtning.

– Det avgörs de närmaste veckorna. Om det blir en eller två månaders produktionsbortfall för industrin kan man kompensera för det senare. Det är värre för tjänsteproduktionen i Kina, säger han.

Tjänstesektorn står i runda slängar för 55 procent av den kinesiska ekonomin.

SEB har än så länge inte ändrat sin prognos för kinesisk tillväxt i år, som ligger på 5,7 procent.

– Det kommer bli betydligt lägre, säger han.

Han tillägger att Kinas centralbank kan antas fortsätta stimulera, med likviditetsstöd och räntesänkningar. Han räknar även med att krisdrabbade industriföretag kan få stöd i form av nödlån, hyresrabatter och skattelättnader.

– Peking har penningpolitiska muskler. Och de har också finanspolitiska muskler, med en officiell statsskuld på ungefär 50 procent av BNP, säger Bergqvist.