Provet som kan bli vägen till drömjobbet

Publicerad 2015-03-19

Sophie vet hur du maxar poängen på högskoleprovet

Högskoleprovet kan vara en alternativ väg till drömyrket.

Nästa lördag svettas drygt 84 000 hoppfulla provskrivare i skolbänkar landet över.

– Den yngsta anmälda är född 2002 och den äldsta 1927, så möjligheten tilltalar människor i alla åldrar, säger Ann Sofie Fredriksson på Universitets- och högskolerådet.

Anmälningarna till högskoleprovet har länge ökat för varje år. En breddad väg mot drömutbild­ningen eller tankar på omskolning får många tusentals svenskar att kämpa sig igenom den långa provdagen varje höst och vår. De drygt 84 000 anmälda till vårens prov utgör en minskning med fyra procent jämfört med i fjol, men det för­klarar Ann Sofie Fredriksson med demografiska förändringar.

Årets kull är lite mindre

– Årskullen som går tredje året på gymnasiet vid provtillfället brukar ofta vara den största, och årets kull, 96:orna, är helt enkelt lite mindre till storleken, säger hon.

Men även om sena gymnasister utgör den största gruppen skrivande så sträcker sig årets anmälda provskrivare från 13 unga år till respektabla 88. Det finns inga ­åldersgränser på högskoleprovet, varken uppåt eller nedåt. Man kan med andra ord vara precis vem som helst. Och det, säger Ann Sofie ­Fredriksson, är vad som gör provet till en sådan stor möjlighet.

– På de flesta utbildningar antas en tredjedel via högskoleprovs­resultat, vilket förstås innebär en stor möjlighet för den som kanske inte har betygen för att ta sig in. På vissa utbildningar är det enorm konkurrens och då kan ett bra högskoleprovsresultat komplettera ett bra betyg.

Öva på gamla prov

På sajten studera.nu kan du titta på gamla prov och öva. Ann Sofie Fredrikssons råd är att fokusera på sin svagaste punkt, och att det därtill kan vara bra att repetera matematiken från årskurs ett på gymnasiet.

– Generellt kan sägas att de som är under pågående gymnasieutbildning eller nära därefter kan ha lätta­re för de kvantitativa delarna, medan de med några års arbetslivserfarenhet ofta har lättare för de verbala, men då kanske i stället har tappat kollen på ekvationerna, skrattar Ann Sofie Fredriksson.

Hon har koll - på hur du grejar 2,0

Första gången skrev hon 1,6.

Andra gången nådde hon 1,7 men visste att hon kunde ännu lite bättre.

– Tredje gången gillt gick det hela vägen, då skrev jag 2,0 och kom in på min drömutbildning, säger läkarstudenten ­Sophie Ollén.

TAR LÄKAREXAMEN I VÅR För Sophie Ollén blev 2,0- resultatet en biljett till högskolans läkarlinje, där hon tar examen i vår. Hon ser provet som en extra dörr till till utbildning och yrkesliv.

”Det var nog mest för att ha gjort det”, säger hon om sin debut i högskoleprovsbänken. Men tävlingsinstinkten och känslan att kunna prestera ­ännu bättre fick henne att anmäla sig igen, och igen, mer förberedd för varje gång. För det, att förbereda sig noga­, är nyckeln till ett bra högskoleprovsresultat, enligt 25-åriga och 2,0-skrivande Sophie Ollén.

Föll på orddelen

– Jag insåg att jag var tvungen att fokusera på de delar där jag tappade mest, och försöka få upp mina resultat just där. För mig var det orddelen som jag föll på, och där finns många poäng att hämta, säger hon.

Då, för några år sedan, när ­Sophie Ollén nådde högsta normeringspoäng, fanns inte samma utbud av material på nätet. Men det hon hittade kom till användning. Med fast beslutsamhet nötte hon in ord för ord för att öka sina chanser på den svenska ordförståelsen.

– Inte det mest effektiva sättet kanske, men det funkade ändå för mig. Jag fattade liksom principerna lite mer. Det är en bra taktik, att se vad som är ens svagaste punkt och fokusera på den.

Håller kurser

I dag håller Sophie Ollén förberedande helgkurser inför högskoleprovet. Att anmäla sig till en sådan är ett bra sätt att komma in i tänket, säger hon, men understryker att man sam­tidigt behöver lägga en del tid på förberedelser hemma.

• Men nu är det bara en dryg vecka kvar. Är det för sent att för­bereda sig?

– Absolut inte! Det som är ­enklast att förbättra sig relativt snabbt på är ju de matematiska delarna. Att träna ord, som jag gjorde, är mindre effektivt. Ett ord är ett ord och sannolikheten att just det ordet kommer på provet är inte­ så stor, medan om man lär sig en typ av ekvation är det ganska stor chans att en sådan ­ekvation kommer på provet. Så repetera gymnasiematten, sätt dig och nöt in tidigare prov eller låna en gammal mattebok!

För Sophie Ollén själv innebar 2,0-resultatet en plats på läkar­linjen, där hon tar examen i vår. Och hon rekommenderar provet för alla­ som vill ha en extra dörr öppen till utbildning och yrkesliv.

Innebär en andra chans

– Det är ju en andra chans, eller en annan väg, med ett helt annat upplägg än gymnasiet och betygen. Om man inte visste vad man ville i gymnasiet men vet det nu så är det ju en enorm möjlighet, eller så kanske man vill skola om sig.

– Och man kan verkligen skriva flera gånger och förbättra sitt resultat. Det är rätt skönt att den inte är en oföränderlig siffra, den där poängen, säger hon.

Så MAXAR DU Högskoleprovet

1 Öva, öva och öva på gamla prov - det absolut bästa och mest effektiva sättet.

2 Repetera gymnasiematten, ­låna en mattebok på biblioteket om du känner att du glömt allt, eller kolla på nätet.

3 Planera och strukturera provdelarna tidsmässigt, så du vet ungefär hur lång tid du har och behöver på de olika ­delarna.

4 Vad är din svaga punkt? Fokusera helt på den!

5 Dagen innan: Packa allt du behöver - leg, linjal, blyertspennor - och se till att du har koll på var du ska ­vara. Då sover du lugnare - och att vara utvilad är också viktigt.

6 På provdagen: Se till att ha med dig mat, fika och ­godis så att du inte är beroende av kiosk eller restaurang. Då vet du att du går ­säker från hunger, och kan fokusera på frisk luft på rasterna.

Det här är Sophie

Namn: Sophie Ollén.

Ålder: 25.

Gör: Läkarstudent, tar examen till sommaren.

Familj: Pojkvän och mamma. Och katt!

Bor: Uppsala.

Fakta: Högskoleprovet

 Vårens högskoleprov äger rum ­lördagen den 28 mars.

 Du kan anmäla dig till höstens högskoleprov 15 augusti-15 september. Provet hålls lördagen den 24 oktober.

 Den nya versionen av högskole­provet kom 2011 och består av åtta delprov med totalt 160 uppgifter.

 Hälften av delproven kallas kvantitativa och hälften verbala. De kvantitativa mäter matematisk och logisk förmåga. De verbala mäter språklig och analytisk förmåga.

 Provtiden är 4 timmar och 35 ­minuter.

Följ ämnen i artikeln