Det här betyder inflation – allt du behöver veta

”Visar om du får mer eller mindre för dina pengar”

Uppdaterad 2020-02-23 | Publicerad 2020-02-21

Inflationsbeskedet på 1,2 procent ligger långt ifrån Riksbankens mål. Ekonomen Sharon Lavie reder ut begreppen att hålla koll på – och hur de påvekar din plånbok.

Inflationen är ett mått som ofta diskuteras i nyheterna. Men det är inte helt lätt att hålla reda på vad som påverkar den, och hur det i slutändan påverkar oss.

– Jag tror förståelsen är ganska liten bland vanliga människor, säger Sharon Lavie, sparekonom på Ikano Bank.

Vad påverkar inflationen?

Det är flera faktorer som påverkar inflationen, säger Sharon Lavie och listar:

  • Priset på olika varor och tjänster viktas efter betydelse och ger en sammantagen bild av prisutvecklingen i stort.
  • Priset på varor och tjänster påverkas i sin tur av faktorer som handelskrig som kan ge högre tullar, priset på råvaror och tillgång till produkter inte bara i Sverige utan i hela världen.
  • Stor efterfrågan, höjda löner eller andra ökade kostnader för att producera varor och tjänster höjer inflationen.
  • Under januari 2020 bidrog exempelvis det milda vädret till minskade elpriser som i sin tur dämpade inflationen.

Sharon Lavie, sparekonom på Ikano bank.

Varför styr Riksbanken inflationen?

Anledningen till att Riksbanken ska styra inflationen är att om inflationen är låg finns en risk att hela ekonomin går på sparlåga. Det kan resultera i mindre investeringar, högre arbetslöshet och att hushållen inte konsumerar.

– Då vill man stimulera ekonomin genom att göra det billigt att låna. På så sätt lånar fler företag till att investera i sina företag, som i sin tur kan ge mer jobb och bidra att hushållen har mer pengar att spendera, säger Sharon Lavie.

Tvärtom så innebär en hög inflation att ekonomin är het, många är i arbete och att företagen satsar stort. Priset på varor och tjänster ökar snabbt, vilket leder till att pengarna förlorar i värde. Sparade pengar förlorar i värde och lånade pengar blir billiga.

– För att motverka detta höjer Riksbanken reporäntan så det blir dyrare att låna pengar – och gör det dyrare för företag som behöver låna pengar. Även hushållens köpvilja begränsas eftersom bland annat boendekostnaderna ökar.

Om inflationen är låg finns en risk att hela ekonomin går på sparlåga.

Det här innebär inflation

Inflation är ett mått på hur mycket priset på de varor och tjänster som sålts i Sverige under en månad i snitt har ökat eller minskat från förra månaden och från samma månad förra året.

Motsatsen till inflation kallas för deflation och innebär att priserna i stället sjunker. 

Varför höjde Riksbanken reporäntan om inflationen är under 2 procent?

Det är en fråga som många ekonomer ställer sig. Riksbanken motivering är att inflationen på sikt ligger nära nog 2 procent och att även om den svenska ekonomin upplever en avmattning så är den på en stabil och god nivå.

– De pekar samtidigt på flera orosmoln som kan påverka ekonomin negativt, exempelvis USA:s handelskrig med Kina, brexit och coronaviruset.

Hur påverkar inflationen mig?

Förutom att inflationen visar om du får mer eller mindre för dina pengar så påverkar det indirekt dina lån.
Riksbanken har som mål att hålla inflationen runt 2 procent. Det inflationsmått de använder kallas för KPIF och traditionellt har Riksbanken använt måttet för att styra reporäntan.

En hög reporänta innebär att det blir dyrare att låna pengar och en låg reporänta innebär att det blir billigare att låna. Har inflationen varit låg under en längre period så har Riksbanken traditionellt sänkt eller behållit reporäntan på en låg nivå och tvärtom.

Om inflationen varit hög eller bedömningen varit att den kommer stiga under lång tid så har de höjt reporäntan.

Vad händer med räntorna, blir det en sänkning nu?

Sharon Lavies bedömning är att Riksbanken kommer försöka avvakta utvecklingen och se hur inflationen rör sig. Direktionen kommer troligtvis att dra sig för att sänka räntan igen även om trycket på att de ska sänka räntan kommer öka om inflationen blir kvar på den låga nivån.

– Det man som låntagare kan vara trygg med är dagens låga nivåer inte kommer höjas inom de kommande åren, säger hon.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu

Följ ämnen i artikeln