En femtedel av potatispriset går till bonden
Matpriserna skenar – men producenterna får en liten del av kakan
Uppdaterad 2023-04-13 | Publicerad 2023-04-08
Omkring en femtedel av det du betalar för potatisen går tillbaka till odlaren.
Producenternas andel av intäkterna i livsmedelshandeln har halverats under de senaste årtiondena.
– Vår uppfattning är att det här inte är hållbart, säger Lars-Erik Lundqvist på Lantbrukarnas riksförbund.
Att vara bonde är att vara utsatt för ständiga prövningar. Regnet kan komma för sent, eller inte alls. En höst kanske frosten kommer oväntat tidigt. Och sedan går skördetröskan sönder.
Men nu möter Sveriges lantbrukare flera svårigheter som ligger långt bortom de egna ägorna. Det handlar om stigande räntor, en svag krona samt kraftiga prisökningar på nödvändigheter som diesel, foder och gödning.
– Detta ackumuleras i varje led i produktionen. Sammantaget blir effekten väldigt stor, säger Pär Bygdeson, vd för branschorganisationen Livsmedelshandlarna.
Purjopriset upp med 80 procent
Under det senaste året har livsmedelspriserna i Sverige stigit med över 20 procent. Men utvecklingen har varit ännu mer dramatisk för vissa enskilda produkter, visar Statistiska centralbyråns siffror. Purjolöken har blivit nästan 80 procent dyrare. Paprikan är upp med 54 procent.
Men det är bara en liten del av det du betalar för en vara som går tillbaka till producenterna. Varje månad publicerar Jordbruksverket så kallade prisbrev. Där framgår hur stor böndernas ersättning är för olika livsmedel.
I februari fick odlarna 4,25 kronor för ett kilo potatis. Priset butik ligger på ungefär 15–20 kronor. Det innebär att böndernas andel hamnar mellan 20 och 30 procent. I det här sammanhanget är det tämligen högt. För mer förädlade produkter blir skärvan betydligt mindre.
Lantbrukarnas riksförbund, LRF, gör en årlig sammanställning med titeln ”Matkronan”. Den färskaste rapporten är från 2021. Där framgår att bonden får knappt en tiondel av priset för en jättefranska som bakats av ett kilo mjöl, lite olja och socker.
– För produkter som måste bearbetas på olika sätt blir butikspriset mindre beroende av råvarukostnaden. Priset styrs då till stor del av hur dyrt det är med exempelvis arbetskraft, säger Bengt Johnsson, utredare på Jordbruksverket.
Har halverats på 25 år
Sett till marknaden som helhet så gick ungefär 9 procent av matköparnas pengar till bönderna 2021. Den största biten av kakan, 34 procent, tog butikskedjorna. Processindustrin kapade åt sig en dryg fjärdedel.
LRF har gjort dessa kartläggningar sedan 1995. Under den perioden har lantbrukarnas andel av intäkterna nästan halverats. En viktig orsak till det är importen av livsmedel, som ökat kraftigt. En annan kan vara bristande konkurrens bland handlarna.
– Det är ojämlika förhållanden i livsmedelskedjan. Jordbruken är små i förhållande till förädlingsindustrin och butikskedjorna. Det innebär att de har svårt att hävda sig, säger Bengt Johnsson.
Den bilden delas av Lars-Erik Lundqvist, näringspolitisk expert på LRF.
– Mer pengarna skulle kunna gå till jordbrukarna. Ju fler kunder som väljer att köpa svenskproducerade livsmedel, desto större andel av intäkterna hamnar hos de svenska jordbrukarna.
I flera år har efterfrågan på inhemska varor ökat. På senare tid har dock alltmer fokus hamnat på prislappen.
– Det finns en stor osäkerhet bland våra medlemmar kring hur utvecklingen kommer att bli framöver, säger Lars-Erik Lundqvist.