Inger, 70, lever som fattigpensionär – tvingas extrajobba

Får 12 000 kronor i månaden efter skatt

Uppdaterad 2019-11-22 | Publicerad 2019-09-02

Inger Stark, 70, drygar ut pensionen med extraknäck.

Annars går inte ekonomin ihop.

– Det känns för jävligt att knappt klara sig på sin pension efter ett helt yrkesliv, säger hon.

Hela 294 000 pensionärer i Sverige ligger under gränsen för så kallad relativ ­fattigdom, visar de senaste siffrorna från EU:s statistikorgan Eurostat.
Det innebär att de får ut mindre än 60 procent av medianinkomsten i landet. I dagsläget innebär det ­inkomster under 12 300 kronor i månaden efter skatt.

Sämst i Norden

– Min pension ger mig ­totalt 12 000 efter skatt. Därutöver har jag en liten privat pensionsförsäkring som ger 1 000 kronor extra varje månad, men bara fram till årsskiftet. Sedan är den slutbetald, säger Inger Stark.

Antalet pensionärer under fattigdomsgränsen har minskat från föregående år. Men jämfört med övriga nordiska länder är andelen betydligt högre i Sverige.

För 70-åriga Inger Stark har jobbat sedan hon var 16 år. Nu tvingas hon extrajobba för att får ekonomin att gå ihop.

Tvåan kostar 6 100

Inger Starks lilla tvåa i Stockholmsförorten Farsta kostar 6 100 kronor i månaden.
När hyran och de andra räkningarna är betalda blir det inte många kronor kvar att leva på.

– Jag har en massa barnbarn och barnbarnsbarn. Det är väldigt trevligt att kunna köpa presenter till dem. Men det är nästan omöjligt i dag, säger hon.

– Som samhället ser ut måste man ha en dator. Jag har en jättegammal laptop. Om den brakar så har jag ­inte råd att köpa en ny. Man borde också kunna köpa kläder någon gång. Men det är också väldigt svårt att ha råd med.

För att dryga ut kassan hoppar hon in som nämndeman i förvaltningsrätten några gånger i månaden. Det ger upp till 2 000 kronor extra varje månad efter skatt.
– Men det orkar jag inte så länge till, det känner jag ­redan nu. Och när den där tusenlappen från Folksam slutar komma så sitter jag där med 12 000 kronor i månaden. Det kommer att bli oerhört knapert, säger ­Inger Stark.

”Det är nästan omöjligt i dag”, säger Inger Stark om att köpa presenter till barnbarnen.

Jobbat sedan hon var 16

Ändå har hon ett långt ­yrkesliv bakom sig. Hon började jobba redan som 16-åring. Efter elva år med låg lön på Postgirot utbild­ade hon sig till barnskötare.
– Ekonomiskt sett inte var det inte heller någon särskilt bra idé. Jag började ­jobba på förskola när jag var 28. Då hade jag skilt mig och var ensam med mina två döttrar och en skitlön.
– Sedan fick jag en reumatisk sjukdom som gjorde att jag var sjukskriven långa ­perioder. Under en period fick jag hel förtidspension.

De sista åren hade hon en administrativ tjänst i Skarpnäcks kommun. Som nybliven änka bytte hon till en mindre lägenhet för att ­spara pengar. För fem år ­sedan gick hon i pension.

– Då tänkte jag först att jag skulle ta ett vikariat på en förskola för att dryga ut pensionen. Det gick två gånger, sedan kände jag att det var omöjligt.

Bidrag är lite oroligt

Nu sätter hon sitt hopp till bostadstillägget för pensionärer.

– Jag ansökte om det för några år sedan. Den gången fick jag avslag, förmodligen på grund av mina extra­inkomster från förvaltningsdomstolen. Men nu ska jag söka igen.

– Det skulle naturligtvis innebära lite mer pengar, men bidrag är alltid lite oroligt. Regler ändras och plötsligt kanske man får ­klara sig utan stödet igen.

Hon tycker inte att man ska behöva leva på bidrag som pensionär. Därför är hon engagerad i Tantpatrullen, en organisation som kräver att hela pensions­systemet görs om.

– Människor ska ha en rimlig pension som gör att det går att leva ett rimligt liv, det ska inte behöva ­vara så hemskt stor skillnad från hur det var när man jobbade.

Fakta: Så gör du för att söka bostadstillägg

  • Bostadstillägget är ett behovs­prövat och skattefritt tillägg som ingår i grundskyddet i den allmänna pensionen.
  • Man måste vara 65 år för att få rätt till tillägget. Vid bedömningen tar Pensionsmyndigheten hänsyn till inkomsten, bostadskostnaden och eventuella tillgångar över 100 000 kronor.
  • Bostadstillägget kan i princip täcka hela bostadskostnaden, upp till maxbeloppet på 5 560 kronor i månaden för ensamstående. Nästa år väntas maxbeloppet höjas till 6 540 kronor per månad.
  • Av de drygt 285 000 personer som får bostadstillägg är 75 procent kvinnor. I snitt får de 2 500 kronor i månaden. Mörkertalet är stort, ytterligare 100 000 personer kan vara ber

Få får äldreförsörjningsstöd

  • Äldreförsörjningsstöd är en del av grundskyddet för pensionärer med mycket låg eller ingen pension alls. Man måste ha fyllt 65 år för att få rätt till stödet.
  • När man ansöker om bostadstillägg sker automatiskt en prövning om äldreförsörjningsstöd.
  • 95 procent av de 24 500 personer som får äldreförsörjningsstöd är födda utomlands.
  • Maxbeloppet är 12 378 kronor i månaden (5 578 kronor för skälig levnadsnivå samt 6 620 kronor för bostadskostnad) för ensamstående. I genomsnitt får de ut 3 600 kronor i månaden.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Pension

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu