Krister Henriksson: ”Jag älskade Johanna djupt”

Uppdaterad 2016-07-26 | Publicerad 2016-07-25

Berättar i podd om tiden som Wallander

Krister Henriksson gick i terapi efter Johanna Sällströms död.

I Nemo Hedéns podd berättar han om tiden som Wallander och missnöjet som fick honom att göra fler filmer.
– Johanna och jag hade världens bästa relation, säger han till Nöjesbladet.

När Krister Henriksson gästade Nemo Hedén för att medverka i podden ”Nemo möter en vän” pratade han bland annat om sin roll som Wallander och vad han tyckte om filmerna.
– Jag tyckte att allt var skit. Verkligen skit. Smörja, säger Krister Henriksson i podden.

När Nöjesbladet når Henriksson berättar han att han inte brukar se sina filmer eller lyssna på sina intervjuer. Det var inte förrän efter att hans kollega och vän Johanna Sällström dött som han satte sig ner och tittade på de 12 Wallanderfilmerna han då medverkat i. Enligt Henriksson blev han besviken då han trodde att filmerna skulle vara bättre. Med undantag för scenerna med Sällström.
– I och med Johannas bortgång var jag hudlös inför att se alltihop. Framför allt för att titta på våra scener som jag faktiskt tyckte var väldigt bra. Som jag tyckte var det bästa i filmerna, säger han.

Gick i terapi

Johanna Sällström spelade Wallanders dotter i filmerna. I februari 2007 tog hon livet av sig. I podden berättar Henriksson att han gick i terapi efter hennes död.
– Johanna och jag hade världens bästa relation. Men det är också så att när någon går bort, oavsett om det är ens mamma eller pappa eller vän, så får man oftast en skuldkänsla. Jag tänkte på om jag varit taskig mot henne. Till exempel på en inspelningsplats när man varit irriterad. Då kanske jag sa något taskigt till henne. Jag kommer inte ihåg att jag gjorde det, men man tänker så.

I terapin fick han hjälp med skuldkänslorna.
– Jag ville göra klart det med mig själv när det gäller Johanna. Att jag inte var inblandad i det. Jag tog så väldigt illa vid mig för jag älskade Johanna så djupt. Vi hade verkligen ett far och dotter-förhållande.

Han berättar att de två fann varandra direkt redan under provfilmningarna.
– Det var så solklart direkt. Hon var min dotter. Och jag var hennes pappa. Sådär lite revolterad. Det var ett oerhört kärt förhållande. När jag fick samtalet förstod jag det på något sätt, att hon var borta.

Ville inte göra fler filmer

Efter Sällströms död ville Henriksson inte göra fler Wallander-filmer. Men han ångrade sig. De nya Wallanderfilmerna blev en chans för honom att få mer inflytande över sin roll och en möjlighet att förbättra det han tidigare var missnöjd med, berättar han.
– Jag förstod inte hur man kunde göra det utan henne. Men Johanna skulle väl inte vilja att vi slutade filma för att hon valde en annan väg. Vi måste välja vår väg. Vi kan ju inte välja att våra liv ska sluta för att hennes liv tar slut, säger Krister Henriksson.

Följ ämnen i artikeln