17 matprogram – men ingen ”Vegomästarna”
Kött dödar inte bara djur – det dödar människor också, enligt senaste cancerlarmet.
Är det då inte märkligt att vi har 17 (svenska) matprogram i tv – men att inget av dem fokuserar på vegetariskt mat?
Jag minns ett restaurangbesök i Frankrike i slutet av 90-talet. Jag var ute med min kompis, killen hon delade lägenhet med och hans överklassiga föräldrar. Föräldrarna tyckte att det var hysteriskt roligt att jag inte åt kött. ”Nämen HÖRDE du Mona, flickans pappa är slaktare och själv är hon VEGETARIAN, muhahahahaHAHAHA!” Personalen tyckte inte att det var lika roligt. De snörpte på munnen och gav mig en sallad.
Visst, kanske är jag vegetarian för att pappa malde ner grisar på sitt charkuteri, men strunt samma. Oavsett skäl borde det (mitt dietval alltså) inte längre vara något att varken skratta eller fnysa åt. Forskningen är i princip enig. Det är bättre för miljön, bättre för hälsan och (oändligt) mycket bättre för djuren.
Initiativ som Köttfri måndag och helvegetariskt på festivalen Way Out West visar också att det finns ett intresse för att slopa steken, åtminstone ibland.
Vore det då inte lite fräscht av någon tv-kanal att skapa ”Gröna mästerkocken”, ”Hela Sverige lagar vegetarisk mat” eller ”Vegomästarna”?
Ett nytt kockansikte och spännande recept med tempeh och seitan i stället för en Mannerström som missnöjt grymtar över att någon haft apelsinskal i stället för kalvfond i rödvinssåsen.
Men icke. Det grillas och det halstras och det steks kött för fullt.
Det som erbjuds för den som vill lära sig ett nytt köttfritt recept: Vegan Black Metal Chef på Youtube.
Jag har inget principiellt emot att känna att jag tillhör en obskyr subkultur. Men nu är ju inte vegetarianismen alls en sådan. Vegetarianer och veganer kommer i alla möjliga former. Vegetarisk mat kan alla äta. Och jag träffar ofta folk som säger att de gärna hade lagat mer vegetariskt om de bara visste hur.
Hade tv satsat på ”Vegomästarna” hade de lärt sig det.