Stödaktioner vittnar om publikens kärlek

Kulturlivet blöder och runt om i landet görs nu insamlingar, stödköp och donationer för att rädda teatrar, museer och biografer.

Gensvaret är i många fall starkare än vad initiativtagarna kunnat drömma om.

Fyrisbiografen i Uppsala, Saga Bio i Säffle och Folkets Hus Surahammar. Olle Agebro på Draken Film, strömningstjänsten med kvalitetsfilm som drivs av Göteborgs filmfestival, vill rädda landets oberoende kvalitetsfilmsbiografer. De som nu – och ett halvår framöver – tecknar abonnemang kan välja att låta halva prenumerationsavgiften gå till någon av de 80 biografer som Draken Film har listat på hemsidan. Både antalet biografer och prenumeranter är på tillväxt.

– Vi är helt överväldigade över engagemanget som biopubliken visat. Vi trodde att något hundratal skulle nappa, men nu handlar det om tusentals. Det säger något om hur mycket publiken älskar sina biografer och hur viktigt det här att de finns kvar, säger Olle Agebro.

En månadshyra

Om biograferna går under minskar utbudet hos distributörerna vilket skulle utarma hela det cineastiska ekosystemet, framhåller han. Insamlingen har redan dragit in 250 000 kronor, och för vissa biografer är engagemanget så starkt att det täcker en månadshyra.

– Om man jämför med andra länder ser svenskar mycket på film men går ganska lite på bio. Vi ser ett tydligt samband mellan dem som strömmar filmer hos oss och går på de här biograferna. Jag tror det är avgörande för vår strömningstjänst att de här biograferna finns kvar.

I Arvika, i Värmland, ser Rackstadmuseet nytt ljus tack vare en stödgrupp på Facebook som uppmanar folk att stödköpa medlemskap i den ideella förening som driver det coronastängda museet. Gruppen har nu 900 medlemmar och hittills har över 200 medlemsavgifter betalats in.

– Ekonomiskt betyder det hur mycket som helst, känslomässigt går det inte att räkna, säger den permitterade musiechefen Anneli Strömberg.

"Oerhört viktigt"

Varför startade då insamlingen? Initiativtagaren Marcus Modh, chef för Arvika konsthall, hade läst om krisen i Arvika Nyheter.

– Det var ett oerhört viktigt museum för mig när jag växte upp. Min familj var inte så konst- och kulturintresserad. Jag kan inte tänka mig ett Arvika utan Rackstadmuseet, säger han.

Per Sundgren, före detta kulturborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholm stad, valde i stället att ta 40 000 kronor av sina personliga besparingar och ge till fyra fria, nu hotade teatrar som under många år varit hans favoriter: Teater Reflex i Kärrtorp, Teater moment: i Gubbängen, Orionteatern i Stockholm och Teater Oktober i Södertälje.

– Jag skiljer mig inte från de flesta svenskar. Jag säger inte att alla ska göra detta, men jag är så gammal nu och ska inte dö med pengar på banken. Det gäller att använda dem till något vettigt. Men det skulle behövas mycket mera.