”Vi som missade Robyn kräks av ånger”

Robyn.

NEW YORK. För en vecka sedan var New York Robyns stad.

Ingen annans.

Hon gjorde fullständig braksuccé på Madison Square Garden – och vi som missade den redan klassiska showen kräks av ånger.

Ja, ni har väl läst rapporterna vid det här laget, om hur Robyn från Stockholm tog över den ärevördiga arenan på sjunde avenyn på Manhattan.

De 18 000 fansen försattes i så rusig eufori att åtskilliga av dem – som framgått i betagande videoklipp i veckan – fortsatte sjunga och dansa på T-baneperrongerna vid Penn Station efter konserten och recensenterna gick ner i spagat av hänförelse.

På sajten Stereogum tyckte Gabriela Tully Claymore att det borde vara snudd på kriminellt att fyra av tre så magnifika ess som ”Dancing on my own”, ”Missing U” och ”Call your girlfriend” efter varandra. Sedan jämförde hon Robyns förmåga att domptera publiken med Springsteens dito. I tunga Variety febrade Jem Aswad om det fantastiska att i svenskan nått superstar-status och kan iscensätta så fantastiska folkfester utan att kompromissa så mycket som en tum – och på NJ.com konstaterade Bobby Olivier kort och gott att hon var ”fullständigt briljant” när hon ”förvandlade Garden till en intim klubb”.


Själv hade jag som en annan byfåne blandat ihop datumen och låg i en obekväm motellsäng i Jackson, Tennessee och tittade på Netflix-dokumentären om Quincy Jones när det började komma upphetsade rapporter från ladan där jag vanligen sitter och ser New York Rangers spela hockey dag ut och dag in.

Ridå. Roadtrip fel vecka. Inte sedan jag fick magsjuka samma dag som Lena Lång skulle ha party för klass 6C på Tångringsskolan har jag ångrat en miss lika grundligt.

Men så här i efterhand känns det ändå fantastiskt att tänka på att Robyn ägde New York en helg. Slikt händer bara vid väldigt speciella tillfällen – när väldigt speciella artister når karriärens verkliga crescendo. Och ja, jag blir lite fånigt stolt som svensk att det är en stjärna hemifrån som kommit hit och vält just Garden.


Det är i sanning inte varje dag – om vi inte pratar hockey och Henrik Lundqvist, men det gör vi ju inte nu.

The Hives stod för ett lysande framträdande som förband åt Maroon 5 hösten 2007 och Swedish House Mafia höll sin mytomspunna show – den snabbast utsålda någonsin – 2011, men mer är det.

Abba?

Nej, när de kom till New York i oktober 1979 spelade de på Radio City Music Hall.

Så det var verkligen en happening av enorm dignitet somliga av oss får ägna resten av våra liv åt att ångra att vi missade.

Följ ämnen i artikeln