I verkliga ’Paradise’ finns inga fucking prispengar
Kristin Lundell med sin syn på nöjesvärlden – varje lördag
Den cirka åtta år långa senaste säsongen av ”Paradise hotel” tog i veckan slut.
Men frukta inte.
Snart är det dags för Melodifestivalen.
”Paradise hotel” versus allt annat i Sverige, 1000-0.
Nu kanske någon tycker att poängställningen verkar lite överdriven men det är den inte.
Inte med facit i hand.
För hösten 2014 kommer att gå till historien på många sätt.
Vid sidan av det politiska kaoset och att Take That decimerades ytterligare så var givetvis det mest slående hur fulsåpan spelade det fucking spelet rätt in i finrummet.
Den uppgraderades till kultur.
Eller snarare samtidskultur för att göra uppgraderingen lite mer trovärdig ändå.
För plötsligt handlade allt om hur ”Paradise hotel” speglade verkligheten.
Hur serien om unga som vill festa, dricka, ligga och få en bränna berättade något om tiden som vi lever i.
Precis som såväl ”Villa Medusa” och ”Harem” också har gjort om någon hade jobbat för att anlägga den vinkeln på dem.
Någon kanske trodde att ”Kungarna av Tylösand” handlade om att spy i en bubbelpool där någon annan redan spytt?
Inte då. Det var samtidskritik.
Typ.
Men detta är givetvis inget nytt.
Det brukar bli så när kultur- och mediemänniskor plötsligt börjar älska något som förut ansetts som skräp.
En liten kulturartikel här och ett kulturreportage i viktig kulturdel där och vips har det som förut var fult uppgraderats till något finare.
Vare sig det handlar om våra barndomsidoler eller om ”Paradise hotel” som det nya tacos.
Det har varit fascinerande att läsa antalet kulturartiklar om ”Paradise hotel” men min favorit har ändå varit att man velat göra feministisk politik av programmet.
Verkligheten har aldrig känts så främmande.
Det är som att vakna fastsurrad på en galopperande kamel och upptäcka att det är kolumnisten Ulf Nilson som håller tyglarna.
Plötsligt börjar man fundera på vad det är som händer.
Frågan nu är givetvis hur den allmänna tomheten kommer att fyllas när finalpengarna är utdelade och paradishotellets pool har sanerats med extra klor.
Vad ska svenska folket ägna sig åt då?
Melodifestivalen såklart.
En normalbegåvad schnauzer hade kunnat ge svaret på den frågan.
Nästa år får vi dessutom några gamla Paradise-deltagare i startfältet och 2016 tävlar allihop tillsammans med Sanna Nielsen som enda utomstående joker.
Men innan dess: Passa på att ta julen och helgerna till något annat. Som att skaffa ett abonnemang hos HBO Nordic och se ikapp höstens kvalitetsteve.
Veckans avsnitt av sylvassa otrohetsserien ”The affair” var av guldkvalitet.
Intrigen, sveken och spänningen tätnar.
På måndag sänds säsongsavslutningen av ”The affair” och jag sitter redan nu vid modemet och stirrar.
Alison och Noah har ju båda spelat spelet men nog borde de ha låtit bli.
För i det verkliga (fiktiva) livet finns per automatik inga prispengar att casha in för de som står kvar som finalister i ett otrohetsspel.
Bara en nota som ska betalas.
Lundell listar trädgårdstomtar
Har du alltid drömt om Oasis som trädgårdstomtar? Det är dags att vakna! Efter förra årets succé med The Stone Roses stöpta till stenvättar (The Gnome Roses) lanserar nu det brittiska företaget Alternative Merchandise två nya rockband redo att ställa ut i kylan: Definitely Gnomey och Ranomes. Det är en lågoddsare att också de kommer att sälja slut. På nästa års önskelista skriver vi följande tomtar:
1. The Polyphonic Spree
Tänk er att fylla precis hela trädgården med femhundramanna-bandet (typ räknat i runda slängar) från Dallas. Kvarterets allra mäktigaste tomtearmé.
2. Kanye West
Enligt förhandlingar med managementet kommer detta såklart inte att vara en trädgårdstomte! Det kommer istället att vara en trädgårdsjätte!! Med världens största huvud!!!
3. Prince
Världens minsta trädgårdstomte. Nä usch vad billigt. Lågt rent av. God jul!