Miljövän där - bildåre här
Hemma ropar han på högre tullar och vill förbjuda bilismen.
Sen kommer han hit till Kalifornien.
Då är det som om djävulen flyger i honom.
Vi har känt varandra sedan skolåren. Han har ungefär samma åsikter nu som då.
Under några år förde han fram dem som lokalpolitiker. Det var krav på kompost, nolltillväxt och egna uppodlingsområden för alla.
I dag agerar han på andra håll, för att ”det gick för långsamt” bakom maktens portar.
Han landar på en onsdag.
När jag hämtar honom sitter han som en förväntansfull femåring på julafton och pekar på bilarna på motorvägarna.
Han frågar om modeller, priser, hästkrafter. Han kommenterar formgivning, färg och sliter fram kameran när han ser ”de fräckaste fälgarna någonsin”.
Han ojar sig visserligen en smula över köerna.
Men när en mattsvart Ferrari Testarossa bränner om oss med ett vrål på vägrenen är han på väg att slå huvudet i taket.
- Såg du? hojtar han och hoppar upp och ner i passagerarsätet.
- Såg du? Vilken jävla bil.
I två dagar ligger han lågt. Kämpar mot tidsomställning och ett på förhand spikat beslut att antingen gå dit han ska eller åka buss.
Sen kastar han in handduken.
När han förklarar att han beslutat att hyra bil för turen till San Francisco är det som om han skäms lite. Rösten är lägre och han pratar tyst.
- Ja, alltså … Jag ville ta tåget. Men det funkar ju inte med tiderna.
När det är dags skjutsar jag ut honom till flygplatsen.
Där försvinner ytterligare två och en halv timme av mitt liv, för att inte tala om massor med liter bensin. Men som han säger: ”Det är mycket billigare att hyra där”.
Jag frågar vad han valt för modell.
- Du ska få se, säger han och ler lika belåtet som katten som just svalt kanariefågeln.
Där står en skinande svart Dodge Charger och väntar på oss utanför hyrbilsföretaget.
När vi inspekterar den rabblar han påläst prestanda som 5,7-litersmotor och 375 hästkrafter.
Sen vrider han om startnyckeln. Den går igång med ett dovt muller.
- Hör du? ropar han inifrån förarsätet.
Han trampar till på gasen och pumpar två, tre gånger. Motorvrålet dånar mellan väggarna och några turister bakom oss hoppar till.
Han skrockar gott och drar ner de svarta solglasögonen från pannan.
- Håller du inte med mig? frågar han retoriskt.
- Visst är det för jävla häftigt med en V8?
Hot or not
”Gone girl”. Boken inleds som ett polisärende om en försvunnen hustru men utvecklas till en naken skildring av ett äktenskap.
Förhandstittar på ”Tyrant” med Fares Fares i en av rollerna. Den är inte klockren men jag vill ändå se mer av serien som är en slags ”Gudfadern” i arabvärlden.
Regissören Paul Haggis hugger i sten. ”Third person” med Liam Neeson och Oliva Wilde funkar inte alls.