Bråvallafestivalen går bankernas ärenden

Besviken personal som inte kunde ta betalt av gästerna på Bråvalla 2014.

Musikfestivalerna går i bräschen för ­förändring.

Men medan Way Out West går miljöns och djurens ärenden går Bråvalla bankernas och betaltjänsternas.

Häromveckan skulle jag fika i Hägersten och halade upp en hundralapp. ”Vi är ett kontantfritt kafé” sade tjejen i kassan.

Någon kväll senare skulle jag ta en öl på en bar på Söder och halade fram mitt bankkort. ”Vi tar bara kontanter”, sa killen i kassan.

Lyckligtvis har jag för ­vana att ha både kort och kontanter med mig så jag fick både min kopp te och min stora stark. Men Sveriges väg mot det kontantfria – eller kontantlösa – samhället är förvirrande för konsumenten.

Fördelarna med ett samhälle utan ­cash är många. Det kostar att trycka och hantera kontanter. Rånrisken blir lägre och skumraskaffärerna svårare att komma undan med.

Men det finns också nackdelar.

Bankerna skrattar hela vägen till ... Ja de skrattar på sin arbetsplats helt enkelt.

Rapporten ”Det kontantlösa samhället” visar att det är handeln, bankerna och kortföretagen som blir vinnare om kontanterna försvinner. Inte konsumenterna. Och redan nu beräknas bankerna ta ut sju miljarder kronor per år i mestadels dolda kortavgifter.

Förra året lanserade Bråvalla stolt ”Den kontantlösa festivalen”.

Genom att ladda på pengar till ett armband skulle inga smutsiga tjugor och tummade femtiolappar besudla festivalen. Men systemet kraschade ­totalt och lämnade besökarna svältande (nåja) och törstiga.

I år har festivalen skärpt till sig, lovar den på sin hemsida. I stället för online­återbetalningen som inte alls fungerade förra året ska alla besökare kunna få tillbaka icke utnyttjade pengar i – kontanter.

Så nog verkar vi ha en bit kvar till det kontantlösa samhället.

Följ ämnen i artikeln