Ronnie Sandahl: Är fyra–fem gånger bättre betalt i Hollywood

Uppdaterad 2021-09-02 | Publicerad 2021-08-31

Ronnie Sandahl var bara tonåring när han började som nöjesreporter på Aftonbladet.

Han var rekordung nöjesreporter på Aftonbladet.

Nu har Ronnie Sandahl, 36, skrivit manus till sin första Hollywoodfilm. Och är bioaktuell med sin andra långfilm ”Tigrar”, om fotbollstalangen som inte pallade trycket som ungdomsproffs i en italiensk storklubb.

– Fotbollsindustrin är som en kvartalskapitalistisk mardröm, säger han.

Filmen ”Tigrar” bygger på Martin Bengtssons självbiografiska roman ”I skuggan av San Siro” från 2007, om hans tuffa tid som ungdomsproffs som slutade med ett självmordsförsök. Ronnie Sandahl romandebuterade samtidigt med ”Vi som aldrig sa hora” och höll på med sin första kortfilm.

– Vi lärde känna varandra och under en blöt kväll fick jag löftet att filma Martins bok när jag ”var redo”. Det löftet höll han, trots andra erbjudanden, säger Ronnie.

Tro inte att Ronnie inte älskar fotboll, trots att filmen är en kritisk skildring av livet bakom kulisserna i den världen. Som ung spelade han i IFK Falköping. Håller på dem och Queens Park Rangers. Han säger att han fått alla sina tidiga vänner genom fotbollen. Att hans ledaregenskaper (som filmregissör) är inspirerade av de hans pojklagstränare hade. Och berättar om sitt livs största fotbollsögonblick.

– Martin och jag spelade i författarlandslaget i fotboll. Landskamp mot Norge. Martin slog en frispark. Jag hoppade upp och slog en bicykleta på den i mål – trots att jag hade Karl-Ove Knausgård i ryggen. Han är en hård författare, men fullkomligt brutal som mittback. Det fotbollsögonblicket kommer aldrig att överträffas.

Ronnie började en gång väldigt ung som nöjesreporter på Aftonbladet. Jag minns en gemensam reportageresa till Åland. När vi efter midnatt och genomfört uppdrag, skulle varva ned i hotellbaren, fick jag köpa öl åt honom. Han var ju bara 18 år.

– Jag tänker att den tiden är en del av min igenkänning av Martin Bengtssons berättelse. Att komma fram tidigt och att brottas med prestationsångest, det var ju jävligt hård konkurrens på tidningen med att bara få in artiklar. Jag är kroniskt kvällstidningsskadad, på gott och ont.

Erik Enge spelar huvudrollen i ”Tigrar”.

Men det var film Ronnie drömde om att göra. För sex år sedan debuterade han med hyllade norska ”Svenskjävlar”, med Bianca Kronlöf som au pair i en rik norsk familj.

– Jag är stolt över den, den öppnade hela min filmkarriär, kanske fler dörrar än jag förtjänade (skratt).

Sedan skrev han manus till ”Borg”, filmen om Björn Borgs och John McEnroes rivalitet. Sverrir Gudnason och Shia LaBeouf spelade rollerna i filmen som visades runt hela världen.

– Den öppnade upp en internationell karriär som manusförfattare. De första tre sidorna är väldigt bra, det är väl ungefär så långt de orkar läsa i USA, säger han, halvt på skämt, halvt på allvar.

Hollywood har redan köpt hans manus till vad han kallar den tredje filmen i sin ”sporttrilogi”. Den ska heta ”Perfect” och handlar om gymnasisten Kerri Strug som blev OS-hjälte 1996. Ronnie sitter i Zoom-samtal med regissören Olivia Wilde minst en gång i veckan.

– Vi pratar mycket om hur man ska få gymnastikscenerna att lira, det är komplext att skildra idrott på film trovärdigt.

”Borg” ledde till att han fick erbjudanden att skriva filmer om amerikansk fotboll, basket och om tre olika cyklister.

– Men det har jag tackat nej till. Det var ju framgångsberättelserna. De idrottsfilmer jag har skapat är något helt annat.

Ronnie Sandahl.

Men det är bättre betalt att skriva för Hollywood än i Sverige, eller hur?

– Ska jag berätta det? Ja, fyra–fem gånger mer, ungefär.

Tillbaka till ”Tigrar”. Filmen som nu hyllas överallt, redan har vunnit priser på utländska filmfestivaler och är nominerad till Nordiska rådets pris på 300 000 kronor. Ronnie ser filmen som mer än en film om fotboll.

– Ekonomin, att ungdomarna får en prislapp på sig, har hela tiden varit rätt centralt för mig. Det är översättningsbart på många världar. Jag har varit noggrann att testa filmen på folk som knappt hört talas om Leo Messi, för att se om den fungerar utanför fotbollsvärlden.

– Jag värjer mig också mot beskrivningen som en film om psykisk ohälsa. Då friskriver man miljön, som att det skulle vara fel på Martin. Det är snarare en film om en ung man som har modet att bryta sig loss och överlever.

Varför valde du nu 25-årige åländske skådespelaren Erik Enge till huvudrollen?

– Jag provfilmade både fotbollsspelare som kanske kunde agera och skådespelare som kanske kunde spela fotboll. Erik hade jag sett i någon finsk film och i ”Bron”. Han var bäst, han har något magnetiskt över sig.

Ronnie Sandahl om…

… att ha Liza Marklund som svärmor:

– Vi har mycket utbyte av varandra och har tät kontakt. Jag har varit redaktör på hennes två senaste böcker.

… kommande projekt:

– Hade det inte varit för corona, hade jag varit i USA och jobbat med en amerikansk tv-serie. Nu skriver jag på en svensk tv-serie, för en amerikansk strömningstjänst. Vet inte om jag ska regissera den också. Om jag regisserade allt jag skrev, skulle jag inte hinna berätta lika många historier.