Sylvia Balac: ABBA bjöd på buffé - men vi hann inte äta oss mätta
Besöket på nya muséet blev en stressig upplevelse
Man ska gå hem när det är som roligast, sägs det.
Det har Stockholms krogar och det nyöppnade ABBA-museet tagit fasta på.
Bord klockan 18.30, ute ur lokalen 20.15. De halvfina krogarnas sittningsscheman har gett ordet hetsätning en helt ny innebörd. Inget utrymme för att prova alla desserter på menyn eller beställa in en flaska vin till; bara ät, betala och gå.
Och tidspressen sprider sig. Premiärbesöket på ABBA-museet i tisdags blev en blodtryckshöjande upplevelse.
Våra inträdesbiljetter gällde mellan 18.30 och 18.44. Ett tidsspann som inte lämnar någon plats för oväntade toalettbesök, spårvagnsförseningar eller vanlig mänsklig klantighet.
Väl inne möttes vi av en dignande ABBA-buffé av audioguider, quiz, sång, dans, videor och prylar. Helt klart en ”Dream world” för fansen.
Utifrån museets öppettider drog vi den någorlunda intelligenta slutsatsen att vi hade tid att avnjuta det digra utbudet till 20.00, men 19.15 hojtade personalen att de stängde 19.30.
Paniken i mina vänners ögon. De hade ju inte hunnit bli femte medlemmen i ABBA, vara med i videon till ”Take a chance on me” eller synat alla guldskivor in i minsta spår. De höjde sitt tempo från ”Andante, andante” till allegro och lämnade museet likt två barn som hämtas från kalaset redan innan tårtan skurits upp.
Som tur var fick de med sig gottepåsar i alla fall. Även om de fick betala för dem själva i museishopen.
Jag förstår att sittningstider och tidsbegränsade museibiljetter är effektiva, smidiga och moderna påfund.
Jag förstår det, men jag tycker inte om det. För ibland vill man sitta kvar på en krog tills de sopar golven och ställer upp stolarna på borden, eller strosa bland museiföremål utan att behöva hålla ständig koll på klockan.
I samma ögonblick som vi lämnar museet planerar mina vänner in ett återbesök.
Men jag går nog över gatan till Skansen i stället.
Där får jag – än så länge – stå och glo efter en järv i hur många timmar jag vill.