Årets dumserie i SVT: ”Under samma tak”

Karolina Fjellborg har tröttnat på att SVT gör sig dummare än vad de är

Man får vara tacksam över all bra tv SVT gör.

Men varje säsong innehåller ett fall av snubblande omdöme.

Den här våren heter kvalitetsdippen ”Under samma tak”.

Ja, nästan varje tv- säsong ser vi den.

Programserien med vilken SVT – likt den smarta eleven som har tröttnat på att vara bror duktig – gör sig dummare än vad de är, för att få vara med och leka på de kommersiella kanalernas villkor.
 

Den här våren handlar det om en realityserie där fem unga vuxna under 30, och fem seniorer över 70, lever tillsammans på en herrgård under tre veckor.

Frågeställningen är om dagens generationsglapp är på väg att växa till en oöverstiglig avgrund, och det hela kallas för ett socialt experiment. Och det betyder att man ska dra öronen åt sig. För då är poängen alltid att det ska bråkas.

Och medan konflikter förstås är syret för många realityserier blir det ett problem när produktionen (speciellt om det är SVT som ligger bakom) har ansträngt sig för mycket för att egenmäktigt odla dem på konstgjord väg.

Och det tycker jag att de har gjort här.
 

Castingen av de äldre är det inget fel på. De är en skön samling, med Ulla Ganslandt – en 78-årig ­fashionista från Malmö – som största färgklicken.

Men de yngre. De är ett tröstlöst gäng.

Alla är tjugonågonting, och om inte jag minns fel är man fullt kapabel att ta sig fram i sociala sammanhang och föra ett normalt samtal i den åldern.

Men här har man förväxlat starka personligheter med värdelös attityd, och handplockat ett knippe förvuxna fjortisar i rent sensationssyfte.

Man behöver inte direkt vara lastgammal för att inte orka med dem. Och man undrar om tanken med att ha två läger i en realityserie verkligen kan vara att man ska bli så generad och beklämd av det ena.

Det är ju inte så man ställer fördomar på ända (vilket väl bör vara en av poängerna här). Det är så man befäster dem.
 

För den som orkar hänga i längre än det nästan olidliga första avsnittet blir ”Under samma tak” efterhand något bättre, när åtminstone fyra av de fem unga börjar slappna av en aning (även om avsnitt två tyngs ner av en övning i teambuilding som aldrig vill ta slut).

Men förutsägbart är det alltjämnt, när de unga och de gamla börjar närma sig varandra och lär sig att samarbeta, enligt standardmallen.