Patrik Sjöberg är inte alls någon ”Let’s dance”-pajas
Tony Irving tror att tittarna röstar kvar Patrik Sjöberg i ”Let’s dance” för att de vill ha en pajas att skratta åt.
Jag tror att de röstar på Patrik just för att han INTE är en pajas överhuvudtaget.
Introversion är på modet. Otaliga populärvetenskapliga böcker har de senaste åren lyft fram de introvertas underskattade kvaliteter i vår extroversionsuppmuntrande värld. Och jag kan erkänna att jag läst ett par, tre av dem för att gotta mig lite i att det är helt okej att hata möten, redovisningar och stora fester.
Böckerna har också fått mig att tydligare urskilja de andra introverterna omkring mig. Och en av dem syns på tv varje fredagkväll.
För låt er inte förblindas av hans vassa repliker och göteborgska ”tjöt”. Sarkasm och humor är ofta de introvertas bästa vänner.
Patrik Sjöberg – som var i sitt esse i ”Mästarnas mästare” med en mindre grupp han var bekväm med – sticker i ”Let’s dance” ut som en skygg katt bland självsäkra hermeliner.
Alla böcker jag läst om introversion kontra extroversion har tagit upp samma sak: Extroverta går ofta ut på scen – eller börjar prata på ett möte – mer eller mindre oförberedda, för de vet att deras charm och karisma räddar biffen om de skulle komma av sig.
Introverta i sin tur övar i timmar eller dagar, försöker lära sig tal och repliker helt utantill för att till varje pris undvika att få panik eller göra bort sig.
Och det är där den forne höjdhoppskungen skiljer sig markant från tidigare ”Lets dance”-pajasar.
Peppe Eng, Willy Björkman och Robinson-Robban var extroverta figurer som verkade ha lagt mer kraft på sina frisyrer än sin dansträning.
Men redan innan programmet drog igång var det tydligt att Patrik Sjöberg tog ”Let’s dance” på största allvar.
”Jag gör det här för att utmana mig själv och gå ur min comfort zone. Vi kommer att träna mest av alla, för jag är den som behöver det mest” sa Patrik då i TV4:s Nyhetsmorgon.
En pajas gör tokroliga grimaser, överdrivet ”sexiga” moves och daskar kvinnor i stjärten (I’m looking at you, Glenn!) .
Jag har inte sett Patrik göra något av ovanstående.
Jag har i stället sett en deltagare som är sammanbiten, nervös och stressad – men som ändå gör sitt allra yttersta varje gång.
Och det är DET jag tror att tv-publiken uppskattar och röstar på.