De ska inte få mig att se ut som Amy
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-11
LONDON. Nätbrynja, synlig behå och en bikupa på huvudet.
Inte riktigt en stil att följa.
Men rätt som det är kommer en massa kloner gå runt och se ut som Amy Winehouse.
Nu när hon ska bli designer och allt.
Hon har onekligen tagit ordet heroinchic till en helt ny nivå.
Amy Winehouse har klippkort på rehab. I stället för att sitta hemma och skriva nya låtar har hon mest sprungit runt som en förvirrad liten hund på gatorna och örfilat paparazzi, eller bara vanliga killar som kommer i hennes väg.
Oftast har hon på sig trasiga ballerinaskor, en nätbrynja över en färgglad behå matchade med minimala shorts. Trots minusgrader.
Tydligen stavas denna beskrivning också stilförebild. Åtminstone tycker vissa det. Som folket som bestämmer på Fred Perry.
Amy Winehouse är den senaste kändisen som ger sig in i ett designsamarbete och hon har tydligen redan skrutit på sin solsemester under nyår om att hon ska fixa fram egna pikétröjor för märket.
Men hon är inte en tjej som får mig att vilja rusa till affären direkt.
Apropå heroinchic och solsemester har det stora samtalsämnet i England varit hur risig Kate Moss ser ut på stranden i Thailand. Chock! Chock! Hon har en liten kulmage och celluliter. Allt under parollen att även en supermodell är mänsklig.
Men allvarligt, när jag ser bilderna inser jag än en gång att den Kate Moss vi ser i alla kampanjer är ljusår från den verkliga Mossen nuförtiden. Hon ser liksom luggsliten ut. Kanske är det också därför Top Shop nu blickar åt ett annat håll i jakten på nya kändisar att använda för att kränga kläder.
Från Kate Moss rockiga stil satsar de nu på mer poppig look med hjälp av Christina Aguilera. Men det känns inte alls speciellt hett för jag har ingen lust att se vulgo ut.
Men hennes kollektion kommer säkert sälja som smör och kunderna lär köa utanför butikerna från sju på morgonen.
Jag har själv fallit för hypen många gånger. Senast för ett par veckor sedan när jag klev upp i ottan för att köa runt kvarteret i jakten på en äkta Mulberry-väska exklusivt designad för Gap. Döm av min förvåning när jag kom fram och insåg att den både var ful och i sweatshirttyg. Ändå övervägde jag att köpa den! Tills jag pratade med mamma i telefon och hon sa att det ändå måste finnas gränser för märkeshetsen.
Mamma har ju alltid rätt.
Och så tänkte jag på Madonnaklänningarna från H&M som fortfarande hänger i garderoben med prislapparna kvar. Kate Moss-plaggen från Top Shop som inte alls fick mig att se ut som en modell. Stella McCartney-kavajen som får mig att se ut som en denimrobot. Eller Kylie Minogues bästsäljande parfym som står på badrumshyllan och luktar tant.
Nej, så här i finanskriser ska jag sluta falla för de där lätta säljknepen. De kommer ändå inte få mig att se ut som Amy Winehouse, Christina Aguilera eller Kate Moss. Lika bra det.