Jag var mobbad och en mobbare

NÖJE

Fredrik Virtanen om Morgan Allings SVT-program

1 av 2
Morgan Allings nya program i SVT, ”Morgans mission”, handlar om mobbning - vilket får Fredrik Virtanen att drabbas av minnesångest. Dels av att vara ett offer, dels av att själv ha mobbat.

Morgan Alling är värd en liten medalj.

En stor medalj, förresten, i guld.

Alla som kämpar mot mobbning, ­fascism och kränkningar är värda ­medalj.

Varje dag går 60 000 barn till skolan och är rädda eller har ont i magen, berättar SVT-programmet ”Morgans mission” - och jag drabbas av minnesångest.

Jag minns de gånger jag gick till skolan med ont i magen; ville inte gå dit, försökte fejka förkylning. Känslan sitter hårt i kroppsminnet nu när jag påminns om det. Det vara bara 500 meter till skolan men jag upplevde det som ett maraton mot en avrättning. Jag minns vilka de var och vad de sa men jag skulle aldrig berätta det högt för det känns skamligt och som att det var mitt fel, mitt fel.
 

Sedan kommer ett annat minne, som på vissa vis är värre:

Jag var själv också mobbare. Jag minns vilka de var och vad vi sa - och jag minns också att jag ibland insåg att ”det här är mobbning”.

Annars kan det vara så att den som mobbar inte förstår att hen mobbar. Trots allt är barn - eller vuxna - inte så klyftiga. Men jag minns, trots att det var över 30 år sedan, minst två tillfällen då jag insåg precis vad som pågick. Jag minns inte vad jag gjorde, men misstänker att jag inte gjorde något för hade jag gjort ett hjältedåd bör jag ha kommit ihåg det. Jag stod inte upp, tänkte kanske ”hellre han än jag”. Jävla fegis. Jävla as. Svag.

Det är en skam och jag har svårt att förlåta det där barnet som var jag.

Att ha varit mobbad är inget att skämmas för, det begriper jag rent intellektuellt. Att ha mobbat däremot är skamfullt, även om det kanske inte är meningsfullt. Det går inte att göra något ogjort, det går bara att försöka lära sig, försöka bli bättre, försöka att göra rätt. Ingen är perfekt men man bör ha ambitionen att vara hygglig, även för sin egen skull. Det är ett utmärkt sätt att slippa retroaktiv ångest.

Som förälder själv numera vet jag inte vad som vore värst - känslan av förtvivlan om barnet mobbas eller känslan av misslyckande om barnet mobbar. Förhoppningsvis ingendera, tänkbart bägge. Ofta är det väl som det var för mig; maktförhållanden skiftar, ibland är ett barn mobbaren, ibland mobboffret. Det kan röra sig om sekunder, minuter, dagar, veckor. Det kanske tillhör barndomen.

Men för vissa pågår mobbningen år ut och år in. Varje skoldag är ont i magen och spåren finns i själen hela livet. Inget barn ska behöva ha det så. Ingen vuxen ska behöva bära en sådan barndom.
 

45 barn per år tar livet av sig på grund av mobbning i Sverige, berättar ”Morgans mission” vars andra avsnitt sänds i SVT1 kl 20.00 i kväll.

Det är ett viktigt och upplysande - och ångestframkallande - tv-program. Den kände skådespelaren Morgan Alling ­lånar ut sig och sina erfarenheter som barn i fosterfamilj och som en som ofta såg skolan som en fristad. Han försöker få mobbade barn att inte lägga skulden på sig själva och få den tysta massan att ­våga säga ”stopp”.

Det måste sägas stopp. Ont i magen.

Veckans ...

BABE. Felix Herngren. En vecka kvar tills ”Solsidan” återkommer på TV4 som en kär gammal överklassvän.

SOULPOPPEPP. Adele. Bara en dryg månad tills albumet ”25” kommer. Hon är den bästa sedan ­Dusty Springfield.

AMERIKANAALBUM. Israel Nash, ”Israel Nash’s silver ­season”. Otroligt. Före detta Gripka kan inte sluta göra ­lysande musik. Denna gång lite onödigt svävande Neil Young och Midlake mer än robust folkrock. En rejäl hit och han blir en av de största.

TV-SERIE. ”Ray Donovan”, HBO Nordic. Men jag är rädd att det inte blir någon mer säsong efter ­trean, svagast hittills men ändå formidabel.

INDIEVISPOP. ”Spring, Uje, spring”, album, Uje Brandelius. Svårplacerad soloskiva av Doktor Kosmos-sångaren som är lätt att känna igen sig i och bländas av. Texterna är ekvilibristiska, både personliga och distanserade liksom musiken både är välskräddad och ironisk. Som om Wille Cra­foord var vänsterpartist. Förtjusande. Och urfina ”Ramlar mot varandra” kommer bli en jättehit den dag då Magnus Uggla eller Lisa Nilsson gör ­coverversionen ”Faller mot varandra”.

FÖRHANDSLÅT. ”5 juni”. Från Bo Kaspers ­orkesters kommande (23 oktober) album ”Redo att gå sönder”, fullstänkt med vackra vemodiga texter och Ray Charles-musikalitet. Nu när ­Eldkvarn inte finns (?) längre är det som så att Bo Kaspers är Sveriges främsta rockorkester.

HEROINIST. Rockhjälten Tom Petty, 64, släpper en själv­biografi - den vill en ju läsa - och där avslöjas att han var ­heroinist på 90-talet. Tur att han klarade sig.

Fråga Fredrik

Menar du allvar med att Bob Dylan borde fått Nobelpriset i litteratur? Det verkade som att du antydde det på Twitter. Vet att du älskar gubben men...Nobelpriset i litteratur, kom igen!? /Johnny & Eva

SVAR: Jag skulle bli lycklig men nä, herr Bob ska inte ha Nobelpriset. Det skulle väl vara han och möjligtvis Leonard Cohen som kunde vara aktuella. Men bättre är att Svenska Akademien ger priset till väl värda författare som förtjänar mer uppmärksamhet, inte rockstjärnor. Misstänker dock att Bob kom och hämtade Polarpriset år 2000 i tron att han fått ­Nobelpriset, varför skulle han baxat sig hit för ett så marginellt pris?

avFredrik Virtanen

ARTIKELN HANDLAR OM