Så fungerar fusket med Spotify

helskärm

Varför fuskas det med spelningar på Spotify och andra musikplattformar? Och hur går det till? Daniel Johansson, som forskar om musikbranschen vid Högskolan i Innlandet i Norge, hjälper oss att reda ut begreppen.

Det finns flera orsaker till att någon vill generera artificiella strömmar, enligt Daniel Johansson. Ofta handlar det om att blåsa upp siffrorna i marknadsföringssyfte för att till exempel sälja in en artist till livespelningar.

– Ofta skulle jag säga att det handlar om mindre artister som vill få upp sina siffror på utgivningar så att de ska se större ut än vad de är, säger han.

Den här sortens fuskströmmar ska inte förväxlas med andra former av bedrägerier, som att ladda upp och spela korta fejklåtar om och om igen. Då handlar det om att  mjölka systemet på pengar snarare än att skapa en artificiell boost.

Misstänkt penningtvätt

Det har även förekommit uppgifter om misstänkt penningtvätt via Spotify. Men enligt Daniel Johansson rör det sig i så fall inte om några större summor. Då hade det krävts tiotals miljoner fejkade strömmar, och sådana volymer är svåra att dölja för plattformarna, förklarar han.

Bakom manipulationerna finns aktörer som säljer strömmar, inte bara på Spotify utan på andra plattformar som Youtube, Tiktok och Deezer.

– Aktörerna säger ofta att de fungerar som pr-byråer och säljer ibland andra slags tjänster också, men vad det i grunden handlar om är att de använder sig av streamingbotar, eller streamingfarmar, som använder sig av stora mängder mobiler, plattor och datorer som står och snurrar dygnet runt, säger Daniel Johansson.

Fingerliknande spröt

För att dölja verksamheten används proxy-teknik för att få uppspelningen att se ut som om den kommer från olika delar av världen. Dessutom tar man AI till hjälp för att maskera verksamheten som helt vanlig mänsklig aktivitet.

– Det finns till och med farmar som använder sig av så kallade ”clickers”, som är fysiska apparater med fingerliknande spröt som man sätter fast på mobilskärmar, och som härmar hur en människa skulle ha klickat sig fram på plattformarna.

De största aktörerna är enligt Daniel Johansson kopplade till kriminella organisationer som även sysslar med andra former av cyberbrott, som phishing och identitetsstölder.

– Är man en artist tycker jag man ska tänka till både en och två gånger, för den här sortens organisationer är även den som köper strömmar ett potentiellt offer som kan utnyttjas.

Kan man lita på några siffror om strömningar på Spotify och andra plattformar?

– Ja, i stort sett. Trösklarna för när systemen upptäcker artificiella strömmar har sänkts radikalt och det mesta av manipulationen som plattformarna hittar justeras bakom kulisserna utan att det blir några Fröken Snusk-historier av det.