Klasse Möllberg, 70, om sin prostatacancer: ”Klart jag blev orolig”

Uppdaterad 2020-02-05 | Publicerad 2018-11-16

STRÄNGNÄS. Det var de årliga PSA-testerna som räddade honom.

För snart sex år sedan steg plötslig hans PSA-värde.

Artisten Klasse Möllberg, 70, hade drabbats av prostatacancer.

– Jag tycker ”gubbarna” ska gå och kolla sig, säger han.

Under ett halvt sekel har han roat såväl unga som gamla.
Artisten och musikanten Klasse Möllberg slog i genom 1976 och blev folkkär tillsammans med Lasse Åberg, 78, i det uppskattade barnprogrammet ”Trazan Apansson och Banarne” i SVT – i rollen som apan Banarne.

Klasse Möllberg har sedan dess gjort flera barnprogram, en egen julkalender och spelat in flera skivor tillsammans med Electric Banana Band.

Nu har han hunnit fylla 70 år men är alltjämt aktiv som artist och ”musikalisk middagsdirigent”.

”Väldigt noga med att kolla mig”

Det var för snart sex år sedan som Klasse Möllberg insjuknade i prostatacancer – utan att känna sig det minsta sjuk.

Då hade han sedan 90-talet PSA-testat sig regelbundet, tack vare en kompis som var urolog och som uppmanat honom att börja kolla sig.

Testet är ett enkelt blodprov. PSA, prostataspecifikt antigen, är en markör som vid förhöjt värde kan tyda på prostatacancer.

Men det kan även bero på en inflammation i prostatakörteln eller godartad prostataförstoring.

Ett förhöjt värde måste därför följas upp med vävnadsprover från prostatan, för att man ska kunna ställa diagnos.

– Jag har alltid varit väldigt noga med att kolla mig, säger Klasse Möllberg.

Hade tre små tumörer

Vi träffas över en kopp kaffe och en mazarin på kafé Prinsen i Strängnäs, där han bor tillsammans med sin hustru.

En gång rusade hans PSA upp till tio.

Men den gången var det inte cancer.

– Jag hade en inflammation i prostatan, fick antibiotika, blev bra och så gick värdet ned igen.

Det var i januari 2013 som PSA-värdet steg på nytt – till 3,9.

Eftersom han har en privat sjukförsäkring fick han komma till privatsjukhuset Carlanderska i Göteborg där han snabbt fick hjälp och vävnadsprover togs.

”Då var det skarpt läge”

Klasse Möllberg befann sig på Fijiöarna med sin hustru när hans läkare, professor Jonas Hugosson, ringde.

– Han sa ”Ta det lugnt, men vi har hittat tre små tumörer”.

Blev du orolig?

– Ja det är klart att jag blev orolig, även om läkaren sa att jag kunde vara lugn.

Enligt läkarens bedömning kunde man dock avvakta med behandling, eftersom tumörerna var så väldigt små och cancern inte aggressiv.

Övervakades med PSA-prover

I stället kallades Klasse Möllberg till täta undersökningar och kontroller av PSA-värdet var sjätte månad. Det kallas för aktiv monitorering. Det är en strategi som tillämpas när prostatacancern bedöms vara långsamväxande och av låg risk.

Skälet är att man inte vill behandla prostatacancer i onödan, eftersom biverkningarna kan bli svåra. I stället avvaktar man med behandling tills tumören visar tecken på att börja växa eller bli mer aggressiv.

– Så de hade hela tiden koll på mig. Sedan när det väl small till, då kände läkaren en utbuktning på prostatan. Då var det skarpt läge. Då gick det rätt raskt, säger Klasse Möllberg.

Elva vävnadsprover togs

Det var i februari 2014.

Elva vävnadsprover togs från prostatan.

– Det var fortfarande bara tre tumörer. Men det var en som hade börjat dra i väg och börjat växa. Då sa läkaren att det är bäst att vi tar den här nu innan den börjar få spridning.

Märkligt nog låg PSA-värdet bara på tre.

Klasse Möllberg stod nu inför valet av tre olika behandlingsalternativ - strålning, operation med robotteknik via buken eller öppen operation. Han valde det sista.

Att lägga sig på operationsbordet tyckte han kändes lite märkligt.

– Det är väldigt konstigt när man lägger sig på ett operationsbord och känner sig frisk. Jag hade ju känt noll, ingenting. Du känner dig ju inte sjuk.

Detta är min mission

Även efter operationen mådde han bra.

– Jag kanske har haft tur, jag är ju inte 25 längre, fastän man själv tror det, säger Klasse Möllberg och ler.

Sedan operationen har PSA-värdet legat på noll.

– Så förhoppningsvis fick de bort all cancer i och med att man tog den i tid.

Klasse Möllberg beskriver sig själv som en i grunden blyg och privat person, som nu berättar om sin prostatacancer. Han gör det för att få alla män att gå och kolla sitt PSA.

– Jag tycker det är väldigt viktigt det här. Min mission är att få fler män att gå och testa sig. Att man ska tala om för" gubbarna" – gå och kolla er! Det gäller ju att cancern upptäcks i tid, säger Klasse Möllberg.

Bär det blåa bandet

Han förstår inte tystnaden och förlägenheten som lätt uppstår kring sjukdomen.

– Jag begriper inte varför det är hyschhysch bland ”gubbarna”, säger han.

Kanske är förklaringen att sjukdomen drabbar mannens intima delar och kan drabba potensen?

På kavajslaget bär han ett blått band som symboliserar kampen mot prostatacancer.

Klasse Möllberg tycker det är obegripligt att män i Sverige inte erbjuds screening för prostatacancer.

”Den smyger sig på”

– Jag fattar inte varför inte män blir kallade till PSA-testning efter en viss ålder. Om man inte testar sig så kanske man sitter där i och med att man inte får några indikationer på sjukdomen. Det är ju en sjukdom som smyger sig på, säger han.

Känner du själv oro för att få tillbaka cancern?

– Nej absolut inte, men man vet ju aldrig vad som ska hända, säger Klasse Möllberg och ger sig ut i snålblåsten igen.

Text: Mary Mårtensson


Hösten 2016 drabbades Aftonbladets Richard Aschberg av prostatacancer.
Hans granskning av vården för de som drabbas av Sveriges vanligaste cancersjukdom avslöjade en rad missförhållanden. Visst blir många hjälpta, men många far illa. Och dör.
Här är ett urval av Richard Aschbergs artiklar, publicerade hösten 2017.
 
PLUS-LÄSNING
Richard Aschberg: ”Jag fick prostatacancer – slungades in i en ny värld”
Sex svenska män dör i prostatacancer – varje dag
Vägrades PSA-prov - då spred sig cancern till skelettet
Professorn: ”Många dör i prostatacancer i onödan”
Läkarna trodde Gunnars cancer var inflammerad muskel
”Grät med täcket över huvudet för att inte störa min fru”