Lisa Ekdahl: ”Patriarkatet faller - men inte så fort som jag vill”

Berättar om sitt nya album, ”Så mycket bättre” och Metoo

Publicerad 2018-11-09

Förra gången vi möttes blev jag ordentligt tillplattad. Och Lisa Ekdahl fällde klassiska feministiska citat som Patriarkatet faller, inom din livstid.

Två år senare möts vi igen. För att prata om livet efter ”Så mycket bättre”, nya plattan, #metoo och hur det går med patriarkatets fall.

– Sist vi sågs blev det ju skandalsuccé. Många blev helpeppade och glada. Någon gjorde en väggbonad med mitt citat, jag känner mig så glad och tacksam när jag blir citerad så, säger Lisa Ekdahl.

Intervjun för två år sedan i samband med att det var ”hennes dag” i TV 4:s ”Så mycket bättre”, fick enorm genomslagskraft.

Kommenterades överallt i sociala medier. Lisa Ekdahl fick prata om den i andra tidningar, radio och tv. Och jag fick fler mejl än jag någonsin fått, utom möjligen när jag skrev att prins Carl Philips ex Emma Pernald borde ”nita fanskapet” för något dumt han sa i ett tv-program.

När Lisa Ekdahl plattade till mig i intervjun, tyckte många det var rätt åt mig, gammal gubbrökare som jag är. Några tyckte jag var modig som ändå tog med hennes uppläxning av mig i intervjun. Några var lite oroliga för hur jag klarade ett möte med så dålig stämning.

Men så var det inte. Vi hade faktiskt hur trevligt som helst, ända tills jag – som den nyfikna journalist jag är – tog upp några saker som inte avhandlades i TV 4:s program. Som det faktum att det vid hennes genombrott blev rätt stor uppståndelse kring att hon då levde med musikern Bill Öhrström, som var 28 år äldre.

”Skittrötta på det!”

– Att vi kvinnor lätt blir identifierade genom våra mödraskap och våra män och speciellt av män som du… vi är skittrötta på det! Men vi kommer att vara snälla mot er, för ni är lite långsamma av er. Det kan du skriva om du vill, röt hon och fortsatte:

– Hör hur du själv tänker, Jan-Olov? Patriarkatet är på väg ned, du kommer att möta det här igen och igen och igen när du möter kvinnor. Patriarkatet faller, inom din livstid. Det är lika bra du hakar på.

Lisa är överlycklig över allt som hände efter intervjun.

– Det var skandalsuccé. Jag fick bara roliga och positiva reaktioner. Folk blev uppspelta. Väldigt många blev helpeppade och glada. En del gjorde plakat, andra gjorde korsstygn eller en väggbonad med citatet Patriarkatet faller, inom din livstid. Jag känner mig så tacksam och glad att bli citerad.

Ett år efter vår intervju skakades världen av #metoo.

– Ja, då brakade det ordentligt. Jag var i mitt hus i Portugal och skrev låtarna till nya skivan. Jag läste allt om #metoo och blev så uppspelt att jag sprang och jagade mig själv runt huset (skratt).

Nöjd med ”Så mycket bättre”

– Hela rörelsen var viktig. Jag menar att jag har varit medveten om strukturerna, men har ibland känt mig lite ensam i det. Men ingen var så ensam som vi trodde. Vissa kanske fick syn på det för första gången, andra kände sig bekräftade i sin upplevelse av förtryck.

– Nu har väldigt mycket förändrats. Fler undersöker hur strukturerna kan förändras. Vissa gör det aktivt, andra av ren överlevnadsstrategi, en tredje kategori i ren skräck. Vad är det för upplevelse som 50 procent av befolkningen har? Och homosexuella och transpersoner också. Så jag tror patriarkatet faller, fast kanske inte fullt så fort som jag vill.

Efter att ”Så mycket bättre” visades i slutet av 2016, släppte sedan Lisa Ekdahl sitt första svenska album på åratal, ”När alla vägar leder hem”, och sedan drog hon på stor Sverige-turné.

– För mig var ”Så mycket bättre” helt och hållet en positiv upplevelse. Jag tyckte varken det var jobbigt att göra det eller uppståndelsen efteråt.

Jag tycker ditt svenska album var ditt bästa sedan de två skivorna när du slog igenom på 1990-talet. Håller du med?

– Jag kan inte riktigt värdera på det sättet. I huvudet kan jag ibland tycka att något inte blev så bra, sedan hör jag en låt på ett kafé och tänker den är inte så dålig. Jag ser som en av mina styrkor att jag har min låtskrivarstil, ett sätt att uttrycka mig som är konsekvent.

Nya plattan på engelska

– När jag spelade in låtarna till ”Så mycket bättre” fick jag förslag, att ”nu kan du ta ut svängarna, pröva alla olika stilar”. Jag gjorde om alla till Lisa Ekdahl-låtar, så att jag kan behålla dem även i fortsättningen.

– Jag tycker att tv-programmet, albumet och turnén fick mig att få kontakt med min klan.

Din ”klan”?

– Det kan vara vem som helst. Du eller någon annan, som gör att man känner sig förstådd. Om du får ett kändisskap där folk vet vem du är, men inte har någon kontakt med vad du gör, det blir en fälla som är svårhanterlig.

Vilka är din ”klan”, sådana som kommer fram och säger saker på gatan till dig?

– De allra vanligaste är yngre kvinnor och narkotikamissbrukare. De är väl modigast kanske (skratt).

Nya albumet ”More of the good” är på engelska. Varför?

– För att jag kände att jag ville göra det, det är den enkla korta förklaringen. Förr gjorde jag skivor på svenska hemma och jazzskivor på engelska i Paris, för mitt franska skivbolag. Här hemma är jag folklig, i Frankrike är jag mer av en kulturstjärna. Genom internet finns inte avståndet längre. Albumet ges ut i 17, 18 länder, även i USA, det är jättekul.

Men du kommer närmare den svenska publiken när du sjunger på svenska. Där vi får klassiska Lisa Ekdahl-formuleringar som din slöserska, ryggradslös värld, famna jorden eller svikt i stegen.

– Jag förstår vad du menar, men engelskan är väldigt integrerad i mig. Jag tycker jag hittar på bra formuleringar på engelska också.

När vi går genom albumet låt för låt, sjunger Lisa ofta några textstrofer ur varje låt, som för att övertyga mig om att engelskan fungerar lika bra som svenskan.

Är det högre budget för att göra en skiva för ditt franska skivbolag?

– Ja, för i Frankrike säljer de mer fysiska album: Pappersdigipack som är fina och bläddriga. Och vinyl. Försäljningen har inte brakat ihop som det gjorde här. Och det är mer champagne i Frankrike. Så fort man är klar med något, fram med flaskorna så skålar vi. Det kan räcka med något sådant här, en intervju (skratt).

Familjen spelar med

För Lisa Ekdahl är musiken vad hon kallar en frizon.

Sambon Mathias Blomdahl producerar, arrangerar och spelar många olika instrument på hennes skivor. Sonen Milton Öhrström spelar piano. Men det är Lisa som skriver låtarna och tydligt vet vad hon vill med dem. I samarbetet är hon varken sambo eller mamma, då är de alla musiker.

– Det finns en respekt i det musikaliska mötet. En frizon.

– Man kan väl få meningslöshetskänslor ibland. Men annars tycker jag inte dagsform spelar så stor roll. Jag kan alltid skriva låtar. I will sing myself into delirium (hon sjunger en textrad från en låt från nya albumet). Musiken är verkligen en frizon för mig. Jag kan tacka livet för den presenten. Där har jag en kanal, ett sätt att vara med mig själv.


Lisa Ekdahl om…

… att hon nästan sjunger som Marilyn Monroe på nya låten ”I know you love me”:
– Jag gillar henne. Tycker hon är en riktigt bra sångerska, det har många missat. Det låter lite som en fransk låt. I know you love me, you just don know it yet (Lisa sjunger textraden). Jan-Olov, snart kommer du nappa på mina engelska formuleringar.

… #metoo-låten ”Sweet feeling of freedom”:
– Jag sprang runt huset i Portugal tre varv och skrev den. Och så har jag min älskling Ane Brun med också. Hon är fantastisk, otroligt kreativ, det är både kul att jobba och prata med henne.

… vilken musik hon lyssnade på i tonåren, den tid som ofta formar folk musikaliskt:
– Pappa lyssnade på jazz, mamma på proggmusik, så när man är 13 år och bor hemma blev det mycket samma sak för mig. En person tog med mig på en Bob Dylan-konsert. Tom Petty & the Heartbreakers spelade också samtidigt. Och så Cornelis Vreeswijk och Monica Zetterlund, förstås.

Följ ämnen i artikeln