William Spetz om hyllningsshowen till mormor

avJan-Olov Andersson

1 av 2 | Foto: MAGNUS SUNDHOLM
William Spetz.

Under fredagskvällen visar SVT 1 föreställningen ”Mormor jag vet att du är i himlen, men har du tid en timme?”.

Påhittad, skriven och framförd av William Spetz, som vid blott 23 års ålder redan också har etablerat sig som skådespelare och hunnit leda svensk tv:s största program.

Vi ringde upp honom i Los Angeles för att prata om showen och vad som händer i framtiden.

Nej, det är inte så att William Spetz i likhet med många andra unga svenska skådespelare håller på att ragga jobb i Hollywood. Eller att han har flytt landet när hans show nu visas i svensk tv:s största kanal.

– Det är en ren slump. Jag och mitt resesällskap är borta på semester till lite efter midsommar. Det är andra gången jag är i USA över huvud taget. Det jag inte förstod med Los Angeles är att det är typ lika stort som Skåne. Förra gången fick vi ta Uber överallt, det var ångest när man kollade bankkontot efter det.

– Nu finns det körkort med på den här resan. Vi ska roadtrippa. Till San Francisco, till Las Vegas, till Grand Canyon, sedan ska vi övernatta i en husvagn i öknen. Åtminstone tänkte vi det tills min kompis började prata om ”The hills have eyes”…
(Wes Cravens kultförklarade skräckfilm från 1977 handlar om en familj som blir överfallna av kannibaler när de husvagnssemestrar i öknen i USA).

1 av 2 | Foto: Johan Paulin / Netflix
William Spetz i ”Störst av allt”.

Hyllar mormor i showen

William Spetz må vara en lite oerfaren USA-besökare, men som underhållare har han hunnit med mycket, trots sin ringa ålder. Han var något av en pionjär som Youtube-kändis här i Sverige. Har skådespelat i bland annat Netflix-serien ”Störst av allt”. Och så har vi showen som är en enda stor kärleksförklaring till hans mormor och samtidigt en slags självbiografisk berättelse om hans egen uppväxt.

– Min mormor gick bort i januari 2015, precis innan sista terminen på teatergymnasiet (i Umeå). Kort efter studenten började jag tänka på att göra något. Redan samma natt hon gick bort skrev jag i dagboken: Jag vet inte vad det är mormor, men jag måste göra något för dig, jag kan inte bara sitta med de här minnena och vad du har betytt för mig. Ska jag göra en tatuering?

William växte upp med mamma som är undersköterska i grunden och som skriver och pappa som är försäljare av charkprodukter. Föräldrarna skilde sig när han var sju år, men han har hela tiden haft ett bra förhållande till båda två.
Hans mamma är adopterad från Pakistan.

– Men jag känner mig mer som västerbottning än som halvpakistanier.

Hittade Youtube

Föräldrarna var unga när de fick William. Han hängde alltid väldigt mycket med sin mormor Ulla. Därav hyllningsshowen till henne.

– Många som brinner för skådespeleri drömmer om teaterkurser. Jag hittade inget sådant i Umeå, då hittade jag till Youtube, de klippen blev mitt sätt att teaterapa mig. Det var främst Gina Dirawi med sina självbiografiska klipp som inspirerade mig att börja. Clara Henry började ungefär samtidigt. Men det här var ju innan Youtube blev… idag är det en kommersiell marknad på ett annat sätt, ett imperium.

William Spetz flyttade till Stockholm. Dök upp i olika humorsammanhang i tv. Blev resande reporter för Musikhjälpen. Var konferencier på Guldtuben 2015. Blev sidekick till sin idol och förebild Dirawi i Melodifestivalen 2016. Och förberedde sin stora egna show.

– Jag samlade idéer i ett halvår. Själva skrivprocessen gick ganska snabbt. Någon vecka efter Melodifestivalen åkte jag upp till en stuga i sex, sju dagar och skrev manuset. Så hade jag en fantastisk regissör som heter Åsa Lindholm som hjälpte till att skapa en dramaturgi av alltihop.

Blev en succé

När William Spetz sålde in idéen till showen till produktionsbolaget Blixten & Co och producenten Jonas Kahnlund, hade han med sig det inramade fotot på mormor, från begravningen.

– Jag visste att det skulle bli en självbiografisk berättelse och om min mormors liv och hennes sjukdom (hon dog i KOL). Men det var viktigt att hon aldrig blev sin sjukdom utan hela tiden hade den där gnistan i ögonen och på fotot ser man henne som den kaxiga, roliga, norrländska beslutsamma kvinna hon var. Så jag tror hon med sin bild på fotot var med och pitchade in föreställningen lika mycket som att jag berättade om henne. På bilden ser man allt hon är.

Showen hade premiär hösten 2016. Det blev succé. Och turné. Totalt 65 föreställningar. De två sista filmades på Cirkus i Stockgholm och har nu klippts ihop till kvällens tv-program.

När William Spetz möter fans på stan, säger han att han märker att det är den showen eller Netflix-serien ”Störst av allt”, om överklassungdomar i Djursholm och en skolskjutning, som de främst förknippar honom med.

Första riktiga rollen

I ”Störst av allt” spelar han Samir, den enda i gänget kring huvudpersonen Maja (Hanna Ardéhn) som inte tillhör överklassen.

– Jag känner bara ljuv, ljuv tacksamhet för att jag fick vara med i en sådan berättelse. Den är laddad med så mycket. Allt finns ju i Malin Persson Giolitos bok från början; segregationen, destruktiva förhållanden, svårigheten att växa upp, överklassen, skolskjutningen, allting får hon in.

– På något sätt ser jag väl Samir som min första riktiga roll. Jag kände väldigt mycket för honom, att vara den som kommer utifrån, som anpassar sig i olika rum för att passa in. Även om jag inte själv har förortsbakgrund, kunde jag verkligen känna med honom.

”Har aldrig varit så rädd”

– Men jag har aldrig varit så rädd inför någonting. Jag fick rollen två dagar innan min kompis och jag skulle åka på en all inclusive-resa till Gran Canaria. Nervositeten är inte alltid på inspelningsplatsen, utan när man innan dess tänker på hur man ska ”bestiga berget”. Jag kunde knappt äta någonting på hela resan, för då hade jag ingen aning om hur jag skulle göra rollen.

Vi får, förstås, se mer av William Spetz. Han återkommer i andra säsongen av SVT:s komedisuccé ”Andra åket”. Och i höst börjar inspelningen av en ny dramakomediserie, ”Filip och Mona”, som han har skrivit ihop med Jens Östberg, som för några år sedan gjorde långfilmen ”Flugparken”, för vilken Sverrir Gudnason vann en Guldbagge för bästa huvudroll.

– Vi ska filma i augusti. Det blir en serie om två vänner som har mötts från lite oväntade håll och om deras kollapsande tillvaro. Anna Granath och jag spelar rollerna.


William Spetz om…

…sina humorförebilder:
– Det finns många. En är Kristen Wiig. Och jag älskar, det här får man kanske inte säga, Felicity Huffman. Jag kan väl vara den enda som försvarar henne i vått och torrt, alla tycker hon är en brottsling. Men hon är ju en mamma. Hon gör vad hon kan för sitt barn. Hon är så fruktansvärt briljant på att balansera mellan skratten och det andra i allt hon gör.
(Huffman har fällts i en mutskandal där hon betalade 140 000 kronor för att hennes dotter skulle få tillräckligt bra resultat på ett prov för att komma in på ett av USA:s mest ansedda universitet. Hon riskerar ett kortare fängelsestraff för det).

… att jobba med idolen Gina Dirawi i Melodifestivalen:
– Det var så overkligt. När jag gick på högstadiet och var osäker och kände mig som en tönt, såg jag henne stå i sitt rum och bara köra i Youtube-klippen. Hon drev med sin familj och allting. Gud, vad avväpnande och befriande. När vi gjorde Melodifestivalen var hon jätteförkyld. Jag minns ju att Frans vann, men för mig var Gina den enda vinnaren. Det var jättehäftigt att stå där bredvid min pojkrumsidol.

…rollen som skönhetsterapeut i ”Solsidan”:
– Det var som en psykos, jag var så fruktansvärt nervös, det hängde ihop med min dröm, att få en roll i en riktig tv-serie. När jag kom in där och ”Mickan” (Josephine Bornebusch) stod där… det var helt sjukt och läskigt och – jättekul!

ARTIKELN HANDLAR OM