Ulla Skoog roar på scenen – och ser om sitt hus

avJan-Olov Andersson

1 av 3 | Foto: ANDERS ANDERSSON
Från teatern ”Den Osalige”.

MÖLNDAL. Hon brukar kallas för Sveriges roligaste kvinna.

I sommar lockar Ulla Skoog, 68, åter till skratt när hon spelar fars, mot Per Andersson och Linus Wahlgren, i ”Den osalige” på Gunnebo slott strax utanför Göteborg.

– Jag hade ingen annan stans att ta vägen i sommar, säger hon, mest på skämt, lite på allvar.

Normalt vill inte Ulla Skoog jobba på somrarna.

– Jag vill vara ledig, jag tycker livet är så kort, därför är somrarna så viktiga. Egentligen har jag bara spelat sommarteater två gånger tidigare. En gång var buslänge sedan, andra gången var ”Ladykillers” på Gunnebo slott, för sju somrar sedan, säger hon och fortsätter:

– Jag har i massor av år hyrt sommarhus på Gotland, i Burgsvik, orten där de spelar in ”Så mycket bättre”. Lena (Vikström), producent, som jobbar här på Gunnebo är så enträgen, hon frågar varje år, till sist känner man sig elak när man säger nej. Och nu skulle de sälja huset jag brukar hyra på Gotland och jag vill inte köpa det och då hade jag ingenstans att ta vägen och då sa jag ja i ett svagt ögonblick.

Knockad av Per Andersson

Det är förstås bara en del av sanningen.

– Sedan fick jag höra att det var Per Andersson och hans kompis Håkan Johnsson som skulle skriva manus. Första gången jag upplevde Per… Tomas von Brömssen sa till mig att jag skulle titta på en sak. Det var för åtta år sedan. De spelade en galen grej på Liseberg. Jag blev helt slagen till marken, tyckte det var så konstigt, så roligt, så djärvt, jag gick ut därifrån och köpte nya biljetter och såg det nästa kväll igen.

(Föreställningen var ”Dixie comedy cabaret” med Per Andersson, Tobias Lundqvist och Robin Stegmar, den har stor kultstatus bland dem som såg den).

Farsen ”Den osalige”, med undertiteln ”en nyskriven komedi om en fars som blev en musikal”, handlar om det lokala teatersällskapet Restskratt som ska spela galen sommarfars med namnet ”Spansk hatt i motvind”.

Spelas till 9 augusti

Då dyker kommunens kulturkonsult (Per Andersson) upp och kräver att verksamheten ska läggas ned. Fast efter att ha gått vilse i kulisserna händer något oväntat som gör att han ändrar sig och i stället kräver att de ska spela storslagen musikal, trots att resurserna saknas. Är det kanske något som spökar i kulisserna?

Föreställningen hade premiär i onsdags och spelas fram till och med 9 augusti.

Vem spelar du i farsen?

– Det är en liten kulturdam som verkligen har kämpat genom åren. Hon får en chock när hon förstår att allt hon har jobbat för i 30 år ska bort. Hon försöker hitta en lösning för det här ganska spretiga gänget. En älskvärd person, fast hon har ganska mycket spydiga kommentarer. Det är kul att spela en roll med en sådan kombination, tycker jag.
Och att vara just älskvärd och samtidigt lite spydig – när det gäller att fyra av repliker i sådana sammanhang är Ulla Skoog oslagbar.

”Lorry” och ”Reuter & Skoog”

Har hon någon jämbördig på den arenan så är det, förstås, Suzanne Reuter.
Inte konstigt att Ulla Skoog har fått ikonstatus när det gäller humor efter att just hon och Reuter jobbade ihop i flera år, först med Peter Dalle med flera i ”Lorry”, sedan två säsonger i egna tv-serien ”Reuter & Skoog”.

Fast när vi ses tidigt en kväll vid Gunnebo slott, efter en hel dags repetitioner, drygt en vecka innan premiären, skämtar hon först bort det här med ikonstatus.

– Det är nog bara för att man börjar bli gammal…

Fast sedan erkänner hon att hon ju väldigt ofta blir påmind om allt roligt hon har gjort.

– Nästan dagligen, när man träffar folk på stan, det är ju både ”Lorry” och ”Reuter & Skoog”. Det har ju legat mycket på SVT Play. Jag får mycket sketcher hemsända till mig, de lägger in dem på min Facebook-sida. Som om jag inte har sett dem (skratt).

Pionjär inom svensk stå upp

Alla kanske inte i dag heller minns, eller var med på den tiden, att Ulla Skoog var en av pionjärerna inom svensk stå upp.

– När Bertil Goldberg och Adde Malmberg bildade SUCK (Stand Up Comedy Klubben) 1988, visste de att jag skrev egna texter, så de frågade ett år innan om jag ville vara med. Jag är en ganska blyg person, men det var enkelt att tacka ja då, ett år i förväg. Och jag tyckte sedan det var så roligt att både skriva humoristiska texter och att framföra dem, fast jag var så helvetes nervös varje gång.

– Att jag var skådespelare i botten var en väldig hjälp för mig. Jag skapade en figur för mig själv som var ganska nervös, det var ett sätt att stävja min egen nervositet.

Men nu gör du ingen stå upp längre?

– Nä, jag gjorde det jättelänge, varvat med teater. Sedan började jag jobba med Tomas von Brömssen, vi jobbade sådär nio, tio år tillsammans, från 1997. Det var ju lite stand up, väldigt mycket interagerande med publiken. När vår musiker Trond Lindheim och jag fortsatte med två uppsättningar utan Tomas, så fick den gode norrmannen dessutom bli mitt bollplank, med den äran.

Bott på 43 olika ställen

Sedan längtade Ulla Skoog tillbaka till ensemblespel. Senast var hon med i ”Fanny och Alexander” på Göteborgs Stadsteater.

Till hösten väntar, förmodligen, en filminspelning, allt är inte klart ännu. Och så ska Ulla Skoog fortsätta ägna sig åt ett annat stort intresse: byggnadsvård.

Hon har genom åren bott på 43 olika ställen och har, så att säga, lärt sig om byggnadsvård den hårda vägen.

– Jag har Sommar-pratat några gånger. Senast, 2015, pratade jag nästan bara om byggnadsvård, uppblandat med humor så folk skulle stanna kvar. Jag trodde jag var ensam om skräcken över vad som händer med våra äldre hus, vår historia, de hus som alla vill bo i och är fan så mycket bättre än de flesta så kallade moderna hus.

Sveriges Radio-producenten Urban Björstadius föreslog att de skulle göra radioserien ”Husesyn” ihop, där Ulla och bebyggelseantikvarien Stephan Fickler vid Svenska Byggnadsvårdsföreningen gick husesyn i allt från Tomas von Brömssens hus till rivningshotade hus i Majorna i Göteborg.

Skriver bok om byggnadsvård

– Jag var ingen expert, utan den nyfikne, som ställde frågor till Stephan. Vi hade bra kemi ihop. Jag tycker det är så roligt och intressant det här med hållbarhet. Alla gamla hus man river, hysterin med inredning, byggherrar som bara räknar pengar, jag kan hålla på hur länge som helst. That's my mission!

Eventuellt kan det bli fler radioprogram i ämnet. Och nu skriver Ulla Skoog både på en bok om sin resa i byggnadsvården och på ett föredrag hon vill turnera med, kanske till våren nästa år.

– Ingen teatershow, utan ett lustfyllt och lite humoristiskt föredrag. Ibland kanske förträfflige Trond Lindheim vill följa med så det blir lite musik också. Jag tänker mig Folkets hus eller bibliotek. Det ska vara billig entré så alla sorters folk kommer, inte bara de som är insatta i ämnet.


Ulla Skoog om…

…samarbetet med John Ajvide Lindqvist, numera framgångsrik skräckförfattare med världsrykte:
– Han var liksom ”rookie” hos mig när han höll på med stand up. Han skrev sedan många sketcher till ”Reuter & Skoog”. Jag älskade det han skrev, det blev som små besynnerliga kortfilmer.

…att spela Christina Schollins roll från filmen i pjäsen ”Fanny och Alexander”:
– Alla tänker ju på filmen. Eva Bergman satte upp pjäsen och det var ganska olikt jämfört med filmen. Hon hade förlagt handlingen till en annan tid, slutet av 1930-talet. Så det blev andra kläder. Hon lät kvinnorna ta större plats. Jag fick sjunga, det var härligt.

…att spela mot Tomas von Brömssen i tv-serien ”Saltön”:
– Jag tyckte Tomas och jag hade för lite scener ihop men inspelningarna med hela gänget var löjligt trevliga och fastän serien är något besynnerlig så hade den ju bautapublik!

…paret som hon och Allan Svensson spelar i ”Fröken Frimans krig”, de som ständigt jäklas med kvinnokollektivet det handlar om:
– De var inte födda med silversked i munnen. De hade säkert slitit, nu hotades de att få ge upp någonting, de var väldigt beräknande, det gjorde dem ganska mänskliga. Den epoken är så rolig att spela, att få ha alla vackra kläder.

ARTIKELN HANDLAR OM