Bert Karlsson om Aviciis osläppta musik: ”Den ultimata plattan”

Benjamin Andrée

Super dj:en Tim ”Avicii” Bergling gick tragiskt bort tidigare i år.

Nu hyllas han av Bert Karlsson som jämför honom med Abba och The Beatles.

– Avicii är den största talang vi har haft genom tiderna, säger Bert till Nöjesbladet.

Den legendariske skivbolagsdirektören Bert Karlsson, 73, har alltid haft näsa för affärer, ett fantastiskt musiköra och en känsla för vad den breda massan vill ha och höra.

Bert och hans bolag har sålt fler än 100 miljoner album genom åren, haft över 250 låtar på Svensktoppen och 56 låtar som tävlat i Melodifestivalen.

Men den ultimata artisten i Berts värld är lite oväntat ingen schlagerartist. Det är den nyligen bortgångne svenske super-dj:en Tim ”Avicii” Bergling.

– Han fattade hela grejen. Avicii är den största talang vi har haft genom tiderna. Han skapade en helt egen genre. Med turnéer dessutom, säger Bert och fortsätter hyllningen till den svenske superstjärnan.

– Det är helt jävla makalöst det han gjorde. Jag vill nog påstå att det var större än Abba. Även om Abbas låtar är fantastiska så var Avicii’s grej så otrolig på ett helt annat plan.

Framgångsreceptet är enligt Bert enkelt, gammalt och beprövat.

– Det är melodislingorna helt klart, så enkelt är det. Det är precis samma både med Abba och The Beatles. Alla stora har haft melodislingorna gemensamt. Dagens popmusik har alldeles för lite av den varan, säger han.

”Kommer bli fantastisk”

Innan Tim ”Avicii” Bergling gick bort i april i år så arbetade han på ny musik och enligt uppgifter kan ett album med ny musik komma att släppas redan senare i år.

– Den nya skivan som kommer, den kommer bli grym alltså. Jag har ju hört. Och den kommer bli fantastisk. Avicii hade ett sånt melodisinne att det nästan är löjligt, säger Bert.

– Jag känner så mycket folk. Och i branschen pratas det om att det här är den ultimata plattan. Samtidigt är det lite sorgligt. Jag är övertygad om att Avicii kände att han uppnått allt och inte kunde prestera mer. Det är så förbannat tragiskt. Men jag tror faktiskt att det var så.