Fel att ge pris till glansig självmords-tv

Ett tv-program som inte borde gjorts för bästa sändningstid vann pris på den värdelösa Kristallen-galan.

Så kan det gå när tv-branschen tänjer alla gränser.

Anne Lundberg och Sofia Helin fick tv-branschens finaste pris Kristallen för ”30 liv i veckan”.

När jag inför premiären av ”30 liv i veckan” höjde ett varningens finger för att göra underhållning och glansig terapi-tv av självmord upptäckte jag en obehaglig industri av affärsidkare i självmordsbranschen.

Vanligen någon som hade varit deprimerad eller suicidal och som nu försörjer sig på att podda, blogga, föreläsa eller på annat vis ta betalt för att prata om självmord. Vanligen inför anhöriga som sätter sin egen ångest framför kommande självmordsoffer. Då och då hade föreläsaren något diplom.

Självmordsindustrin var rasande på mig. Jag förstår det eftersom de upplevde att deras försörjning hotades och att jag hade fel. Men jag bekymrar mig mer för de liv som sätts på spel.

Det jag skrev var alls inte kontroversiellt: Att prat om självmord innebär stark smittorisk. Det finns mycket övertygande bevis. Allt från självmordsvågen i Mikronesien till kändisars självmord från Marilyn Monroe (12 procent fler självmord efteråt, enligt en studie) via Kurt Cobain och till Robin Williams som till exempel New York Times redovisat med utsökta länkar till forskning på området.

Samtidigt påpekade jag att forskningen också är överens om att man bör tala om självmord. I rätt miljö, med rätt personer. Är det verkligen bra i sentimental livsstils-tv på bästa sändningstid i Sveriges största tv-kanal innan barnen ens gått och lagt sig?

Kanske. Kanske inte.

Ingen forskning har visat det. Eftersom det aldrig skett under sådana tv-former tidigare. Det är en känsla vissa vetenskapsmän och den bloggande självmordsindustrin har. En farlig känsla.

Lämpligare plats för ett suicid-program är Kunskapskanalen eller Utbildningsradions utrymmen.

Enligt Google-statistik ökade sökningen ”hur begår man självmord?” med 26 procent.
”13 reasons why” kritiserades för att öka risken för självmord i USA.

När Netflix serie ”13 reasons why” startade ungefär samtidigt i våras, om en flicka som tar livet av sig och lämnar kassettband som förklarar varför, var det många experter på psykisk ohälsa i USA om oroade sig för att den skulle leda till fler självmord.

Blev det så? Det vet vi inte än. Men enligt Google-statistik ökade sökningen ”hur begår man självmord?” med 26 procent mer än vanligt, har CNN rapporterat.

I en uppföljande krönika skrev jag att ”30 liv i veckan” förvisso var väntat välgjord men inte höll särskilt hög tv-klass. Det är jag mer skickad att bedöma än hur riskabel tv det är. Men om riskerna höll till exempel professor Jan Beskow med mig, enligt en debattartikel på SVT Opinion. Dock ansåg Beskow att det var rätt att göra serien. Han hade nämligen själv jobbat med den.

Men visst kan jag ha fel. Det kanske är toppen att tala om självmord i motljus och gräddiga linser med starka känslor i trendig IKEA-miljö. Det vore fruktansvärt annars.

SVT spelar ett högt spel. En dag kanske vi kommer få veta om ”30 liv i veckan” förvärrade eller förbättrade självmordsstatistiken.

Men att Kristallens jury, bestående av människor som inte kan någonting om suicid men uppenbarligen inte heller om kvalitativ tv-underhållning, gav den ett flott pris är ännu ett bevis i tiden på hur allting, precis allting, numer inte bara kan kommersialiseras, utan även kallas kvalitet.

VECKANS…

…KRISTALLEN-HAVERI II. Varför lät SVT inte Leif GW Persson hålla tal? Alldeles uppenbart ville den gamle professorn tacka för hederspriset – vem skulle inte velat det? – men istället blev han bortförd av Loa Falkman efter att Falkman gjort en parodi och därefter sjungit Jussi Björling med GW. Alldeles uppenbart var Falkman tillsagd av någon chef för produktionen. Bortdragen från micken fick GW lomma iväg utan få tacka. Både djupt oartigt och en tv-mässig miss eftersom Persson var den största stjärnan på plats – som alla vill höra prata. Jag ringde GW och frågade om jag uppfattat situationen rätt. Han vill inte tjafsa om saken. Men han hade förberett vad han skulle säga. Uselt, SVT.

Kattis sjunger Helen Sjöholm.

…KRISTALLEN-KUL. Kattis Ahlströms intro där hon med (medveten) misslyckad läppsynk gjorde en dramatisk ”Du måste finnas” från ”Kristina från Duvemåla” med Helen Sjöholm fick en del stryk på sociala medier. Jag tycker att det var galans höjdpunkt. Jätteroligt, jämförelsevis.

Wikingsson skojade till det.

…KRISTALLEN-KUL II. Eller förresten: Roligast var Fredrik Wikingssons kommentar efter att ha vunnit för utmärkta ”Jorden runt på sex steg”. Han sa: ”Det är som vara Greklands bästa bandylag”. Så rolig diss av de fega tv-kanalerna, som borde börja lyssna mer på produktionsbolagen som sprutar ut sig förslag på coola, spännande, kvalitativa program men som ständigt får nobben.

Vinnarna.

…KRISTALLEN-TRÅKIGT. Galan var understundom ofattbart dålig tv-underhållning men den väsentliga frågan är hur det kommer går för TV3, TV6, Sjuan, Kanal 5 och andra småkanaler som varken får pris (Kanal 5 undantagna) eller har kvar linjära tittare. Finns de om fem år?

Följ Fredrik Virtanen på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande texter.