En fullkomligt ljuvlig romantisk komedi

Många oväntade, fräcka och roliga turer i intrigen

Publicerad 2022-10-21

Katia Winter i ”Året jag slutade prestera och började onanera”.

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus

Året jag slutade prestera och började onanera

Regi Erika Wasserman, med Katia Winter, Nour El Refai, Henrik Dorsin, Jesper Zuschlag, Bahar Pars, Vera Carlbom, Hannes Fohlin.


En kvinnas liv förändras totalt när en ny kompis uppmuntrar henne att ”låta fittan styra” vad som ska hända i hennes liv.

Resultatet har inte bara blivit en film med ett provokativt namn. Det är också den ljuvligaste svenska romantiska komedin på åratal.

Det här såg man inte riktigt komma. För säga vad man vill om 43-åriga Erika Wasserman, men de filmer hon tidigare har varit producent för förknippar man ytterst sällan med humor.

Regidebuten däremot lockar till skratt mest hela tiden.

Hanna (Katia Winter, senast så bra i ”Andra åket”) tycks vara kvinnan som mitt i livet har allting. Under förtexterna dansar hon fram genom tillvaron. Speglar sig i en fönsterruta och tycks konstatera hur snygg hon är. Livet leker.

Sedan vänder allting. Maken (Jesper Zuschlag), pappan till hennes barn, tröttnar. Hanna själv tröttnar på sitt stressiga jobb och trots att hon är högt uppskattad av chefen (Henrik Dorsin), säger hon upp sig. Och hennes bästis (Nour El-Refai), nybliven mamma, har fått nog av vad hon tycker är Hannas självupptagenhet.

Genom en slump träffar Hanna den levnadsglada Liv (Vera Carlbom) som uppmanar Hanna att bejaka sina lustar och ”låta fittan styra” sitt liv. Sagt och gjort, Hanna kastar sig ut i ett helt nytt livsäventyr…

Aldrig har väl slangordet för det kvinnliga könsorganet uttalats så ofta och på så många olika sätt i en vanlig mainstream-komedi.

Frågan är också om det någonsin har gjorts en film i den genren med så många kvinnor bakom allt; regissör, producenter, manusförfattare, idésprutor och de flesta framför kameran. Katia Winter är fullkomligt magisk i huvudrollen. Vera Carlbom gör en smått sensationell debut i sin biroll. Nour El-Refai är inte ett dugg rolig, men berör starkt som vännen som sviker.

Komedin har effektivt utnyttjat de vackra Stockholms-miljöerna bättre än de flesta filmer sedan Hannes Holms/Måns Herngrens ”Adam & Eva” (1997).

Henrik Dorsin gör mycket av en liten biroll. Hannes Fohlin – känd som Gizem Kling Erdogans till-och-från-älskare i SVT:s ”Tunna blå linjen” – imponerar ännu en gång som en av Hannas män. Han kommer i mycket senare i vinter. Nästa manliga stjärna i sin generation.

Det blir många oväntade, fräcka och roliga turer i intrigen, innan Hanna får ordning på sitt liv.

En fullkomligt ljuvlig romantisk komedi!

Filmen visas på bio.


Passa även på att se...

Ruben Östlunds ”Triangle of sadness” som också lockar till många skratt, även om de ibland fastnar i halsen.

Visste du att...

Bahar Pars, från ”En man som heter Ove”, var med om att hitta på historien till filmen?


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.