Välspelat och ångest-laddat danskt drama
Publicerad 2015-07-03
DRAMA Få manusförfattare får ur sig historier i sådan rasande fart – och oftast med hög kvalitet – som dansken Anders Thomas Jensen, bland annat de flesta av Susanne Biers filmer.
Den här gången har han både lyckats och misslyckats.
Men så är det också en historia som ställer moraliska frågor som det inte finns något självklart enkelt svar på. Vilka har rätt att skaffa och uppfostra barn? När, var och hur har samhället rätt att ta ifrån dem samma rätt?
Danske polisen Andreas (Nikolaj Coster-Waldau) och hans svenska partner Anna (Maria Bonnevie) bor i ett flott hus vid havet. De snudd på curlar sin lille son, trots att han är så liten att han ännu inte gör mer än sover, skiter, äter och skriker. Perfekta föräldrar?
Knarkarparet Tristan (Nikolaj Lie Kaas) och Sanne (Lykke May Andersen) har en ungefär lika gammal son som de fullkomligt struntar i. Han får ligga och skrika i sin egen avföring, när föräldrarna sprutar i sig heroin eller slåss. Usla föräldrar!
Parens vägar korsas, flera av dem begår kriminella handlingar, inget blir som någon har tänkt sig.
Mycket välspelat, engagerande och starkt ångestladdat.
Det uppväger till stor del det faktum, att ju mer raffinerat intrigen skruvas till, ju mer icke trovärdig blir den.