Snyggt foto besudlas av klichéer och ointressanta typer

Så bra är norska skräcken ”De dödas tjärn”

Publicerad 2020-04-06

”De dödas tjärn”.

FILMRECENSION Rysaren ”De dødes tjern” från 1958 räknas som en norsk klassiker. Den här tråkiga nyinspelningen däremot, har ingenting annat än utseendet för sig.

Betyg: 2 av 5 plusBetyg: 2 av 5 plus
De dödas tjärn
Regi Nini Bull Robsahm, med Iben Akerlie, Jacob Schøyen Andersen, Elias Munk, Jonathan Harboe, Sophia Lie, Patrick Walshe McBride, Ulric von der Esch.


SKRÄCK Kåre Bergstrøms rysare ”De dødes tjern” från 1958, baserad på André Bjerkes bok med samma namn, räknas som en norsk klassiker. Men Nini Bull Robsahms version av källmaterialet lär inte skriva in sig i filmhistorien.
Iben Akerlie gör huvudrollen som Lillian, vars bror (Patrick Walshe McBride), som slutade prata som barn efter ett trauma, försvann under oklara omständigheter för ett år sedan. Nu ska hon tillbringa ett par dagar i en stuga i skogen vid en mytomspunnen tjärn, tillsammans med några vänner av olika skandinaviska nationaliteter.
Konstiga saker börjar hända, det finns en läskig källare med läskiga dockor, det blir lite hångel och lite lättklätt, vännerna blir paranoida och anklagar varandra för saker, det springs i skir klänning i en mörk skog, ett stackars djur råkar illa ut, det bubblar upp en otäck sörja ur avloppet, och så vidare.
Knappt en kliché får vila i frid. Dessutom är persongalleriet intetsägande, skrämseleffekterna svaga och utgången förutsägbar.
Vilket är synd, för både foto, musik och scenografi håller så pass hög klass att ”De dödas tjärn” hade kunnat bli en riktigt läcker och stämningsfull skogsskräckis med ett vassare manus.


”De dödas tjärn” finns att hyra på streamingtjänster.

Följ ämnen i artikeln