Shia LaBeouf fixar (nästan) biffen

Men "The Peanut Butter Falcon" är inte värd att bryta #stannahemma-läget för.

avEmma Gray Munthe

Publicerad:
Foto: Seth Johnson

FILMRECENSION Shia LaBeouf är så mycket bättre än alla andra att det är som om han är med i en helt annan, mycket bättre och mer autentisk film.

The Peanut Butter Falcon


Regi Tyler Nilson och Michael Schwartz, med Shia LaBeouf, Dakota Johnson, Zack Gottsagen, Thomas Haden Church, Bruce Dern m fl

DRAMAKOMEDI/ÄVENTYR Redan av den plinkplonkiga musiken i öppningsminuterna får man en känsla för var det är på väg: ett lagom hjärtevärmande, mer än lagom knasigt indieäventyr. Ungefär så blir det, bara mindre hjärtevärmande.


Huvudpersonen Zak (Zack Gottsagen) har Downs syndrom och en dröm om att bli professionell wrestlare. Han är en ung man i sina bästa år, men bor på ett ålderdomshem – han har ingen familj som kan ta hand om honom, och det finns tydligen ingen annan lösning. Han drivs av olika rymningsplaner, och en bidragande orsak är den videokassett med idolen Salt Water Redneck (Thomas Haden Church) han tittar på dagligen. Någonstans i Florida finns en wrestlingskola han vill gå på. Han rymmer förstås för att ta sig dit, och av olika osannolika anledningar slår han följe med Tyler (Shia LaBeouf), en amerikanska södern-smutssvettig och fransig krabbtjuvfiskare på flykt.

Därifrån blir det Mark Twain- och Huckleberry Finn-äventyr, komplett med en flotte som glider ner för floden och möten med diverse existenser utmed vägen. Musiken, miljöerna, människorna, allt genomdränkt av Americana. Zak och Tyler lever livet, dricker sprit, fiskar, skjuter med gevär. Efter dem kommer Eleanor (Dakota Johnson), en sköterska från hemmet som letar efter Zak och inte har några som helst andra egenskaper än snäll och snygg och tråkig. Hon vill hålla på reglerna, vill hjälpa Zak med att ta på kläderna och oroar sig för att han ska trilla i vattnet eller skada sig med geväret. Kort sagt, står i vägen för farsan Baloos ansträngningar att göra honom till en man.

Upplägget i stort är ju helt hopplöst, men Shia LaBeouf är så mycket bättre än alla andra att det är som om han är med i en helt annan, mycket bättre och mer autentisk film. En som är på riktigt och pågår parallellt med det ansträngda, plastiga och sötkladdiga. Två, tre ögonblick är utan tvekan hjärtvärmande, och de är alla helt och hållet LaBeoufs förtjänst – men för att summera: "Peanut Butter Falcon" är inget som det är värt att bryta #stannahemma-läget för. Däremot blir man – jag – sugen på att ägna ett par timmar till att lyssna på Sixteen Horsepower för första gången på länge, och följa musikspåren från filmen.

SE I STÄLLET: Andrea Arnolds fantastiska "American Honey", där Shia LaBeouf är bättre än han någonsin varit.


VISSTE DU ATT... Zack Gottsagen blev historisk när han tidigare i år var den första med Downs syndrom att presentera ett pris på Oscarsgalan? 

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM