Dave och Juice Wrld bekämpar demonerna med olika medicin

Publicerad 2019-03-13

Brittisk och amerikansk musik känns fortfarande som skilda väsen – även inom en och samma genre.

ALBUM I fredags släppte två 20-åriga rappare album på varsin sida om Atlanten. De bekämpar sina demoner med helt olika medicin.
Där brittiska Dave går i terapi vänder sig amerikanska Juice Wrld till kemiska preparat.

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus
Dave
Psychodrama
Neighbourhood Recordings/Caroline/Universal


Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
Juice Wrld
Death race for love
Interscope/Universal


RAP ”Look…”

Så börjar varje låt på Daves debutalbum. Därefter vecklar de detaljrika berättelserna ut sig. Lyssna bara på halsbrytande elvaminutersdramat ”Lesley”.

David Orobosa Omoregie kommer från Streatham, södra London. Han har redan släppt en rad singlar och toppat listan i hemlandet med hiten ”Funky Friday”.

”Psychodrama” bygger på ett samtal mellan Dave och hans terapeut. Deras diskussion, liksom musiken, kretsar kring det omtumlande i att bli framgångsrik inom en bransch man delvis föraktar och samtidigt kämpa med existentiella funderingar i skarven mellan ungdom och vuxenliv.

Kanske rinner romantiska poeter som William Wordsworth och D H Lawrence fortfarande genom unga brittiska artisters blod. Det ömsint ödmjuka tilltalet, det självutlämnande poetiska anslaget och de bitterljuva stråkarna för tankarna till en annan ung poet – The Streets och hans ”Original pirate material” – ett album som känns lika relevant i dag som för 17 år sedan. På sin debut marinerade Mike Skinner idolen Eminem i blaskig publager. Resultatet var en helt egen och väldigt brittisk musik fjärran från amerikanska kolleger.

Det är fortfarande en lång väg från södra London till amerikanska industristäder som Detroit och Chicago ska det visa sig när jämnåriga Juice Wrld:s andra album tar vid. Där Dave rappar nästan old school-artigt gastsjunger den unga Chicago-rapparen genom hård autotune. Daves vardagspoesi är bytt mot formuleringar som ”I don’t want nobody to think that I’m an asshole”. Texterna kretsar kring tjejer, smärtstillande medel och moshpits.

För en vecka sedan spelade Juice Wrld tillsammans med Nicki Minaj i Globen. När Juice spatserade längs kravallstaketet och skrålade sin nya låt ”Robbery” med näven i luften tänkte jag på Broder Daniel. Den unga generationen Soundcloud-rappare har mer gemensamt med emopop än traditionell hiphop. Det är också där, bredvid artister som Lil Peep, vi får sortera in Juice Wrld. Han låter emellertid väl samtidsstyrd och skulle behöva fler element som skilde ut honom från sina ansiktstatuerade kolleger.

Där Daves ”Psychodrama” är ett dramaturgiskt drillat konceptalbum är ”Death race for love” med sina 22 spår hopplöst långt och ojämnt. När musiken är som bäst flyter den friktionsfritt som en sportbil på en palmkantad gata men lika ofta flashar den förbi som i en pillerdimma.
BÄSTA SPÅR: ”Lesley”, ”Fast”.

LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik