Unga band ger mig hopp om framtidens hårdrock

Punkbandet Sodakill och thrash metal-bandet Eternal Evil är två exempel på svenska akter som just nu för den tyngre musiken framåt.

KRÖNIKA Jag har sagt det förr och jag lär få anledning att säga det igen: hårdrocken har ingen framtid utan unga band som tar över stafettpinnen efter våra veteraner.

Men det finns helt klart hopp.

Bland det sista jag gjorde innan jag gick på julledighet förra året var att ställa upp som jurymedlem i finalen av Lidingö Rock, en musiktävling för osignade rock- och metalband. Samtliga höll en överraskande hög kvalitet men två unga akter stack ut ur mängden: Khaion och Bloodstain.

De förstnämnda inspireras av bland annat Opeth och Tool och debuterade i fjol med albumet ”Requiem & rebirth”. På scenen är Stockholmstrion en urkraft. Sångaren Melvin Brovall sjunger med en kraft som borde vara fysiskt omöjlig för en tonåring att frammana. Efter 15 svindlande intensiva minuter lämnades jag i princip mållös.

Bloodstain bemästrar istället thrash metal av den gamla skolan. Stockholmskvartetten har bara funnits i lite drygt ett halvår men sitter redan på stor kompetens och karisma. I februari går de in i studion för att spela in sin första ep. Jag ser fram emot slutresultatet.

Lika imponerad och inspirerad kände jag mig på Bar Brooklyn i Stockholm förra helgen när thrash metal-bandet Eternal Evil firade släppet av utmärkta ”The gates beyond mortality”. Hela lokalen fylldes av hunger och iver.

Khaion, Bloodstain och Eternal Evil är långt ifrån de enda som ger mig hopp om framtidens svenska hårdrockscen.

I dag debuterar thrash metal-bandet Xion med ”Between shadows and gods”, ett ambitiöst album som för tankarna till Metallicas demodagar.

Och tittar vi tillbaka på förra årets skivskörd hittar vi ett stort antal lovande skivor, varav många debuter.

Eradikated håller Bay Area-thrashen vid liv på ”Descendants”. Xorsist går i Dismembers och Entombeds stora fotspår på ”At the somber steps to serenity”. Och på ”Before I get to rest” levererar Thermality melodisk dödsmetall av ypperlig kvalitet. Många gånger hörs eggande ekon av tidiga In Flames.

Sarcator, Atonement, Maniak, Venthiax, Retribution, Kjells Bänk, Recreant, Psychedelic Witchcult, Sodakill och Hästspark är ytterligare några lovande namn att hålla koll på.

Det är försent att avlägga nyårslöften men om det är något vi borde lova oss själva är det att hålla hårt i dessa unga musiker.

4 x tips: rock, punk och black metal

 Mona Lindgren, Guernica Mancini och Emlee Johansson lämnade Thundermother för att satsa på The Gems.

Högkvalitativ hårdrock

Guernica Mancini, Emlee Johansson och Mona Lindgren lämnade rockbandet Thundermother för drygt ett år sedan och har nu återuppstått som The Gems. Nästa fredag släpps debutalbumet ”Phoenix”, där klassisk hårdrock möter pop, bluesrock och uppfriskande teman som femininitet och kvinnlig styrka. På ett föredömligt sätt blickar The Gems bakåt samtidigt som de höjer blicken mot outforskad mark.

I Dödsrits ljudbild verkar black metal och crustpunk sida vid sida. Alltid med lysande resultat.

En efterlängtad skiva

Dödsrits diskografi består av flera gripande giftermål mellan black metal och crustpunk. På ”Nocturnal fire”, första singeln från det kommande albumet ”Nocturnal will”, släpar sig Christoffer Östers snyggt sargade stämma fram genom ett nattsvart ljudlandskap. Låten avrundas med ett svindlande vackert gitarrsolo signerat M från Lamp Of Murmuur. Lyssna och njut. Allra helst i ett nedsläckt rum.

Norska Heave Blood & Die spelar smutsig postpunk à la Idles och Viagra Boys.

Postpunk från grannlandet

Får du inte nog av smutsig postpunk à la Idles och Viagra Boys bör du bekanta dig med Heave Blood & Die. Nästa fredag är Tromsø-bandets fjärde album ”Burnout codes” här. Skivan tillägnas basisten Eivind Imingen som dog i suicid kort efter att albumet hade spelats in. Den vetskapen gör svårmodiga spår som ”Things that hurt” särskilt drabbande.

 Århus-kvintetten Panzerchrist bemästrar en blandning av dödsmetall och black metal.

Bestialisk black metal

Redan under årets första vecka släppte danska Panzerchrist ep:n ”All witches shall burn”, på vilken dödsmetall och black metal smälter samman till en svindlande upplevelse. Sångerskan Sonja Rosenlund Ahl låter som om hon är besatt av en demon. Jag föreställer mig att det är så här Linda Blairs karaktär Regan i filmen ”Exorcisten” skulle låta om hon hade growlat med rester av grön spya i strupen.


LYSSNA PÅ SOFIA BERGSTRÖMS BÄST JUST NU-LISTA!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads och Spotify för full koll på allt inom musik

Följ ämnen i artikeln