”Mitt jobb är att behålla känslan genom hela cirkusen”

Seinabo Sey om att på fem år gå från gig i en plåtlada på Hisingen till att spela för Barack Obama

avHåkan Steen

1 av 4 | Foto: Magnus Sandberg
I kväll är Seinabo Sey ett av dragplåstren på Way Out West, fem år efter sin första klubbspelning på festivalen.

Det är fem år sedan Seinabo Sey spelade på Way Out West första gången. Då i en gammal lagerlokal på Hisingen halv fyra på morgonen.

I kväll är hon ett av festivalens dragplåster i Slottsskogen. På vägen dit har hon bland annat hunnit med att spela i Globen och sjunga för Barack Obama.
– Jag önskar ibland att jag kunde se att jag ändå har klarat av några grejer. Men när man är en kreativ person känns varje dag som att börja om.

Vi sitter uppe på takterrassen till huset där Seinabo Sey bor, nära Slussen på Söder i Stockholm. Utsikten över stan är milt uttryckt magnifik.

Efter två lysande album och snart sex omtumlande år sedan debutsingeln ”Younger”, med oändliga hyllningar, uppträdanden i amerikanska pratshower och rent av en egen konsert i Globen i höstas, är 28-åringen från Halmstad så etablerad att det nästan känns som att hon alltid har funnits i svensk musik.

Själv är hon sedvanligt ödmjuk när hon summerar sin karriär så här långt.

– Jag är oerhört tacksam för att vi sitter här på mitt tak och att jag har en lägenhet. Det tycker jag är den sjukaste produkten av att jag har fått sjunga och spela, för jag flyttade hemifrån när jag var 15 och har alltid bott i andra hand.

”Chockad och överraskad”

En av Seinabo Seys allra första konserter i eget namn ägde rum på Way Out West 2014, när hon avslutade hela festivalen med en intim, koncis spelning sent på natten i en fullsatt plåtlada på Hisingen. Fler än jag minns det troligen som ett ”jag var där”-ögonblick.

– Jag kommer ihåg att jag var chockad och överraskad. ”Oj, jag har släppt en låt och det här kan hända då”.

Efter det kändes det plötsligt bara självklart att bara några månader se henne hissas upp ur golvet på Dramatens stora scen. Seinabo Sey hade anlänt, och hon kändes omedelbart som en stjärna.
Vilken är den största skillnaden mellan den du var då och den du är nu?

– Den största skillnaden är nog att jag är lite äldre och tröttare, men allting känns likadant. Jag är fortfarande helt förundrad över att jag får göra det här. Jag blir lika överraskad av hur fett det känns att ha en fet konsert. Men jag är nog mer pedant med detaljer. Det är nog det som gör mig trött (skratt). Fast det är också skitkul.

”Såg mig själv i framtiden”

Det är en ganska rejäl resa ändå på fem år fram till i dag. Upplever du det så?

– Njaa, det roligaste och största problemet med det här är att göra musik som kommer från en och samma känsla. Mitt jobb är att bibehålla den genom hela cirkusen. Så jag går inte runt och ser mig själv utifrån på det sättet, för då skulle jag ju sprängas. Sedan när jag träffar människor som förklarar att ens musik har betytt någonting är det så klart både en ära och helt galet.
Jag intervjuade Neneh Cherry i våras och hon nämnde att du numera är en av dem som inspirerar henne mest.

– Neeej! Jag älskar henne! Jag har varit bekant med hennes dotter Tyson sedan jag gick på gymnasiet. Så jag träffade Neneh första gången när jag var nitton kanske, hemma hos dem. Jag hade aldrig sett någon coolare. Och jag hade aldrig sett någon som var äldre än mig som såg ut som mig, både svart och vit och hade typ såna här kläder fortfarande. När jag såg Neneh såg jag mig själv i framtiden.

”Vågade inte hälsa”

I juni sjöng du för Barack Obama och Greta Thunberg på Spotify-grundaren Daniel Eks konferens Brilliant Minds. Hur var det?

– Det var så fett men också så jävla sjukt. Jag kände verkligen ”vad fan gör jag här?” Men att vara i samma rum som Obama, det blir en otrolig sorts energi. Även om det finns vissa grejer som jag inte håller med vilken amerikansk president som helst om var det väldigt mäktigt.
Hälsade du på Obama?

– Vet du, jag vågade inte. Alla på middagen skulle ju hälsa på honom, så klart. Så jag tänkte att jag hälsar på honom efteråt. Men då hade han hunnit dra. Fast jag hälsade på Gayle King, Oprahs bästis. Det tyckte jag var det fetaste med hela grejen.

”Jag har inte tid att bryta ihop”

Du sa någonstans att du aldrig trodde att du skulle få ihop ditt liv, med lägenhet och jobb och allting. Har du haft den självbilden, alltså? När du står och ser grundad och harmonisk ut på scen är det väldigt svårt att förstå det.

– På scen har jag ju pondus och riktning och fokus för att jag håller på med det jag kan och vill. Det är inte samma sak som att försöka få ett lån till en lägenhet (skratt).
Du har även pratat en del om att gå i terapi. Har du gått mycket?

– Nej, inte så mycket. Jag borde ha gått mer. Jag gick lite till kuratorn i skolan när jag var liten och sedan försökte jag gå till en terapeut i ett år men det slutade med att hon frågade om jag kunde sjunga på hennes sons bröllop (skratt). Jag tror på att gå i terapi men har inte tid att bryta ihop (stort skratt). Eller så kan man kanske bara flytta till ett varmt land.
Du spelade in videorna till senaste skivan i din pappas hemland Gambia.

– Jag är ganska mycket Gambia. Jag var där mycket när jag var liten och det känns aldrig som att det är så långt bort även om jag inte åker dit på fem år.
Betyder det något speciellt att komma dit?

– Nej, det är väl mer att jag behöver det lika mycket som jag behöver vara här. Det är lugnt och finns inte så mycket att göra så man softar ner och kan börja tänka.
Vart är du på väg nu, när det börjar bli dags att tänka på nästa skiva?

– Då ska jag tillbaka till Gambia, tänker jag. Jag tror att jag borde sätta mig ned och reflektera lite mer över vad nästa steg är. Vad händer om jag gör musik i ett land som är varmt? När det är ljust i mitt ansikte, kan jag tänka nya tankar då? Är poängen att bara fortsätta släppa musik eller kan det finnas en poäng i att släppa in ett liv i det här schemat?

Försummade relationer

När du säger släppa in ett liv, är det en relation du tänker på då?

– Alla relationer! (skratt). Alla relationer som man kan tänkas ha som människa har jag försummat ganska hårt genom att arbeta väldigt, väldigt mycket i fem år.
I olika sammanhang har du pratat en del om svårigheterna att få ihop kärleksrelationer. Är det någonting som du tänker mycket på?

– Hela tiden. Och jag är väl den största romantikern på jorden. Alla låtar jag skriver handlar om kärlek. Men man är i sin bubbla. Nästan alla miljöer jag är i har jag valt in människorna i. Det som behövs för att jag ska träffa människor, eller någon, är ju att vara lite i verkligheten. Man ger sig själv bättre förutsättningar om man inte sitter i en studio hela tiden (skratt).

Säger Seinabo Sey innan hon måste åka i väg och repa Gustaf Frödings ”Strövtåg i hembygden” till Miriam Bryants specialtimme på ”Allsång på Skansen”.

Texten hoppas hon hinna lära sig i taxin.


Fem bilder ur karriären

Foto: MAGNUS SANDBERG

Första stora tv-framträdandet i ”Allsång på Skansen” 2014
”Där ser jag lite ut som en dalahäst (skratt) vilket jag inte förstod då, konstigt nog. Jag var faktiskt lite ledsen efteråt, för att jag borde ha lärt mig min allsång bättre. Det här var på den tiden när jag knappt aldrig var hemma och reste hela tiden och var ganska trasig i huvudet. Men jävligt snygg samtidigt!”

Foto: SVT

Grammisgalan 2016, där Seinabo fyllde scenen med icke-vita kvinnor
”Det är en av de där grejer som jag försöker tänka på när jag undrar vad fan jag håller på med och varför. Jag skrev någon lång harang på Instagram om att alla ser likadana ut på alla svenska tidningsomslag och att vi som ser annorlunda ut ofta plockas upp först när vi slagit utomlands. Och blev så irriterad över svaret: ’vi vet inte var vi hittar folk’. Så jag tänkte att då får väl jag visa dem. Sedan tog det jättelång tid för mig att fatta allt vad det där kunde symbolisera, men i mitt huvud var det en ganska simpel idé.”

Foto: ANDERS DEROS

På läktaren efter att ha sjungit med Håkan Hellström på Ullevi 2016
”Här var jag lycklig. Jag hade inte hunnit lära mig texten till någon av låtarna som jag skulle sjunga. Varje gång jag tittade ner såg det ut som att jag var jättemycket i en känsla, men jag läste bara texten på golvet (skratt). Jag är jättestolt över att jag klarade av det.”

Foto: Adrian Pehrson/Rockfoto

Konserten i Globen oktober 2018
”Den person jag mest har studerat liveuppträdanden med är Beyoncé. Hon har alltid en massa filmer och berättar någon slags historia. Och jag ville verkligen berätta, så gott jag kunde, historien om hur alla mina låtar hänger ihop, för de handlar så mycket om mitt liv. Det var jättejobbigt men det roligaste jag har gjort.”

Foto: TV4

Stors berömda ”frieri” i ”Så mycket bättre” 2018
”Hahaha. Enda gången jag lyckas ha ett kärleksliv är när vi hittar på det. Jag och Ulises (Stors riktiga namn, reds anm) hade en idé som inte riktigt blev som vi hade tänkt. Vi skulle göra en musikvideo som förklarade det där lite, som skulle klippas in efter att han friade till mig. Men sedan blev det inte så. Nu är det ingen som raggar på mig för alla tror att jag är förlovad med Stor (skratt).”

ARTIKELN HANDLAR OM