Veronica Maggio tillbaka på sommarjobbet

Foto: VILHELM STOKSTAD
Veronica Maggio lånar ”edm-hjärtat” från festivalen Summerbursts artister.

avPer Magnusson

MUSIK

KONSERT Den första av tre Gröna Lund-konserter avslöjar en sak:
Veronica Maggio låter fortfarande väldigt mycket som Veronica Maggio.


Veronica Maggio
Plats: Gröna Lund, Stockholm. Publik: 17 000. Längd: 1 timme och 20 minuter. Bäst: Precis som senast på Popaganda: ”Den första är alltid gratis” featuring cheerleading-gruppen Blitz. Sämst: Jag hade gärna hört fler nya låtar.


Veronica Maggios återkomst i våras var lika frustrerande som tjusig. Frustrerande för att 38-åringen från Uppsala delvis stod och stampade i samma rastlöst hjärtknipande krogkö som hon gjort sedan debuten. Tjusig – för att låtarna ”Kurt Cobain” och ”Tillfälligheter” var så fläckfria hantverk. Maggio och nya låtskrivarpartnern Jocke Berg har sett till att varje söm sitter på rätt plats.

Förra albumet ”Den första är alltid gratis” var Veronica Maggios första utan Grammis- eller P3 Guld-nomineringar. Efter skrivkramp, fruktlösa låtskrivarförsök i Los Angeles, skrivarkurs, ett filmmanus skapat tillsammans med regissören Andreas Öhman och en låt på engelska till Tomas Alfredsons kortfilm om Ingmar Bergman är hon snart tillbaka med ett nytt album. ”Fiender är tråkigt” släpps tidstypiskt i två delar – den första 14 juni och den andra i höst.

Sommarens turné inleds med tre konserter på Gröna Lund – i kväll med en vinters uppdämda spring i benen. Glasskön är en mardröm. Veronica Maggio jobbade här när hon var yngre, berättar hon i ett mellanprat.

I kväll gör hon entré i rosa päls, silverklänning och platåskor. Hon möts av öronbedövande allsång och telefoner, telefoner, telefoner. Under ”Hela huset” stirrar jag in i 17 000 displayer – som ett gigantiskt The Phone House.

Veronica Maggio är en artist oerhört tryggt förankrad i sitt uttryck; den moderna schlagersoulens Monica Zetterlund. Konserten – med stråkkvartett, konfetti och pyro – är en välregisserad historia. När hon sjunger frasen ”jag faller” i hoppiga hiten ”Jag kommer” och attraktionen Fritt faller droppar på precis samma ställe känns det nästan inte som en slump.

– Jag är i chock. Jag har varit instängd i ett rum på tre gånger fyra meter och skrivit musik i ett år, säger hon från scenen.

Man vill ju höra vad som hände i det där rummet.

Men den som letar efter tecken på ny riktning i Maggios musik får nog vänta – åtminstone till nästa vecka när musik släpps. Visst sprängs nytt material in mellan de gamla hitsen, men i en karusellkontext är det svårt att urskilja nyanser i till exempel premiärspelade balladen ”En timme till”.

För mycket tyder på att det är i de subtila detaljerna som potentiell framåtrörelse finns. Maggio är alltjämt de små gesternas artist. Men nog krävs stor talang för att få ett nöjesfält att sjunga allsång till ord som ”Hädanefter” och ”Tillfälligheter”.


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik

ARTIKELN HANDLAR OM