Recension: Weezer – Everything will be alright in the end

avJoacim Forsén

Överraskande piggt

Weezer

Everything will be alright in the end

Republic/Universal

POWERPOP Alla längtar förr eller senare tillbaka till sin livstopp. Tiden då alla parametrar maxade.

För Weezer handlar det säkert om åren kring det blåa debutalbumet, inte bara Los Angeles-bandets utan också ett av hela 90-talets roligaste album. 20 år senare och med sin nionde platta har Ric ­Ocasek åter igen anlitats som producent och ekona från den klassiska perioden är slående. Giftigt ­fuzziga ­gitarrer. Snygga, smarta melodier. Slag­kraftiga poprefränger. Till och med en ”Rocking out like it’s 94”-passning i plattans allra tydligaste till­bakablick ”Back to the shack”.

Ändå är ”Everything will be ­alright in the end” ett överraskande piggt kapitel för Weezer, mycket för att bandet inte bara frossar i nostalgi.

Men det är svårt att bli riktigt golvad.

Bästa spår: ”The british are coming”.

ARTIKELN HANDLAR OM