LISTAN: Ghosts framgångar förvånar och fascinerar
Sofia Bergström väljer fem saker i musikvärlden
Varje fredag turas musikredaktionens medarbetare om att dela med sig av åsikter, tips och nyheter.
Den här veckan fascineras Sofia Bergström av Ghosts senaste framgångar och Def Leppards nya samarbete.
1. Ghosts framgångar förvånar och fascinerar
Jag upphör aldrig att förvånas och fascineras av Ghosts framgångar. Försäljningsrekord och Tiktok-succéer avlöser varandra och priser och nomineringar regnar över senaste albumet ”Impera”.
I onsdags hölls Grammisgalan på Annexet i Stockholm och Ghost var nominerade i hela tre kategorier. Att som metalakt kvalificera sig till ”Årets artist” och ”Årets album” jämte akter som Tove Lo och Thomas Stenström är en stor bedrift. Oavsett vad man tycker om Ghost kan ingen förneka att framgångarna innebär en skjuts för hårdrocken i stort. Statusen höjs och fler upptäcker genren.
Upphovsmannen Tobias Forge själv är desto mer blygsam. När jag intervjuade honom om bandets kommande ep ”Phantomime” tidigare i veckan sa han följande om nomineringarna till ”Årets artist” och ”Årets album”:
– Det är alltid kul att vara nominerad. Men jag förstår verkligen om jag inte får pris. De andra artisterna har en större relevans för människor i allmänhet.
Det blev ingen vinst i dessa kategorier. Däremot kammade ”Impera” hem priset som ”Årets hårdrock/metal”.
2. Foo Fighters är tillbaka efter tragedin
Det har gått lite mer än ett år sedan Taylor Hawkins hittades död på ett hotellrum i Bogotá, Colombia. På kommande albumet ”But here we are”, som släpps 2 juni, bearbetar Foo Fighters förlusten av sin trummis och vän. Det förvånar mig att det kommer nytt material så pass tätt inpå Hawkins bortgång. Samtidigt är det förståeligt att bandet behövde fylla tomrummet med ny musik.
Skivan lär hur som helst bli en känslosam historia. Singeln ”Rescued” är på egen hand en omtumlande känslostorm. Redan under låtens inledande textrader – ”It came in a flash/It came out of nowhere” – öppnades mina tårkanaler. Dave Grohls raspiga röst hemsöks av sorg.
Foo Fighters ska snart ut på vägarna igen och det går många rykten om vem som kommer att sitta på trumpallen. Rufus Taylor, trummis i The Darkness, sägs vara en tänkbar kandidat. En sak är dock säker: ingen kommer att kunna fylla Hawkins stora skor.
3. Def Leppards stora hits i symfonisk skrud
Def Leppard samarbetar med The Royal Philharmonic Orchestra på sitt kommande album. Till ”Drastic symphonies” har de till synes omaka parterna arrangerat om hitlåtar som “Love bites” och “Hysteria” men också mer samtida spår som ”Angels (can’t help you now)” och ”Kings of the world”. Jag väntar ivrigt på fler smakprov inför släppet den 19 maj. Än så länge finns ”Animal” i symfonisk skrud på diverse streamingtjänster. Det låter lovande. Mötet mellan hårdrock och symfoniorkestrar tenderar att göra mig knäsvag.
4. Tung thrash av toppkvalitet
Enforced är ett relativt nytt namn inom thrash metal-scenen men de har redan hunnit turnera jämte stora namn som Morbid Angel, Obituary och Exhumed. Lyssna på senaste albumet ”War remains” så förstår du varför. Richmond-kvintetten lirar högintensiv thrash av den gamla skolan samtidigt som de injicerar nytt blod i genren. Det är omöjligt att inte headbanga i takt till skivans tio sporrande spår. Will Wagstaff och Zach Monahan är dessutom en makalöst stark gitarrduo.
5. Kraftfull konceptskiva från Ukraina
Ukrainska Ignea har spelat in sin tredje fullängdare ”Dreams of lands unseen” i hemstaden Kiev, med explosioner och ständiga elavbrott som hotfull fond. Rysslands pågående invasion har till viss dess präglat innehållet men mestadels berättar bandet om den ukrainska fotografen Sofia Yablonskas världsomspännande resor under 30-talet. Slutresultatet är en ambitiös konceptplatta, med lika ambitiös symfonisk metal. Skivans stora behållningen är emellertid frontkvinnan Helle Bohdanova, som både sjunger som en dröm och vrålar som en best.
Fem låtar: psykedelisk rock och doomed heavy metal
”SEASON OF VENGEANCE”
Danava
Det mesta på Portland-kvartetten Danavas fjärde album låter som resultatet av en LSD-tripp. ”Nothing but nothing” rymmer oemotståndligt omtumlande psykedelisk rock med förkärlek till 60- och 70-talen. Detta instrumentala spår är måhända inte allas kopp te men i mina öron låter det utsökt.
”SIGIL”
Khemmis
Khemmis musik brukar beskrivas som ”doomed heavy metal” och visst är etiketten passande. I mötet mellan doom och heavy metal frammanar den amerikanska trion alltid något olycksbådande i sin ljudbild.
”*(STRUGGLING…)”
Predatory Void
Belgiska uppstickaren Predatory Void har skapat visst momentum på metalscenen. Singlarna inför debutskivan ”Seven keys to the discomfort of being” uppmärksammades tidigt av BBC, vilket är fullt förståeligt. Kvintettens blackened sludge är svår att motstå.
“THE HOLY DARK”
Cloak
Jag räknar ner dagarna till släppet av ”Black flame eternal”, amerikanska Cloaks tredje album. Av singlarna att döma, däribland veckofärska ”The holy dark”, väntar utmärkt melodisk black metal.
”REVOCATION OF SPECTRAL PATHS”
Runemagick
Göteborgskvartetten Runemagick bemästrar betongtung metal i ett dunkelt gränsland mellan doom metal och dödsmetall. På nya albumet ”Beyond the cenotaph of mankind” målas det mesta av materialet i dystert svartgråa toner. Det är förstås en komplimang.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, Twitter och Spotify för full koll på allt inom musik