”Jag bjöd hem tiggarna på middag”

Publicerad 2015-09-01

Carola Häggkvist i stor intervju om Julturnén Kärleken Människor i nöd

De har turnerat ihop i vår och sommar – men i vinter Blir Carola Häggkvist och pojkvännen Jimmy Källqvist konkurrenter.

– Han valde Sissel framför mig, säger hon med ett skratt.

Nöjesbladet träffar Carola i en stor intervju om den kommande julturnén, kärleken och varför alla borde bjuda hem tiggare på söndagsmiddag.

Sommarturnén är precis över. Men för Carola Häggkvist, 48, ligger fokus redan på julen.

– Det var länge sen jag gjorde en stor julturné och jag har medvetet väntat på att känna in en ny ton för de konserterna. Men nu när det har varit lite av ett greatest hits-år för mig med vår- och sommarturnén så känns det väldigt naturligt att fortsätta med julen också, säger hon.

24 julstopp i 3 länder

Totalt blir det 24 stopp i Sverige, Norge och Finland. Och kanske bjuder hon också på ny musik.

– Jag är lite sugen på att gå åt folkmusiken för det har jag inte riktigt gjort. Lite av vårt arv i Norden. Det ska nog landa i julen men det kan handla om hemlängtan eller saknad, kanske smärta också, säger Carola.

Sin senaste låt, ”Make a change” har hon skrivit tillsammans med sonen Amadeus, 17. Men nu avslöjar hon också att nya kärleken, musikern Jimmy Källqvist, 45, är en inspirationskälla.

Får du med dig Amadeus på att skriva fler låtar med dig?

– Det tror jag nog. Han är lite sugen, men allt det där kommer så där spontant och otvunget, det är viktigt. Men den som är riktigt... Ja, jag skulle egentligen ha det osagt, men Jimmy. Han är väldigt bra på piano också. Det är wow. Jag har lite börjat spela in hans spel i smyg för att det är så bra.

Turnerade med pojkvännen

Hon skrattar till och det glittrar i ögonen när hon berättar.

– För mig är det viktigt i en relation att man drar fram det bästa ur varandra. Han har så mycket musikalitet, och han överraskar hela tiden. Det är väldigt positivt när man känner att man inte läst färdigt en person på två veckor, säger hon.

– Vi går sakta framåt. Det är väldigt bra för jag är ju ganska snabb annars av mig.

Under våren och sommaren har Jimmy Källqvist varit basist på Carolas turné, men i vinter står de på olika scener.

– Han hade redan fått en förfrågan från Sissel (Kyrkjebø) som han turnerade med förra året och då tänkte vi att det kan vara bra att inte hoppa in i ett tredje projekt tillsammans direkt.

Om jag skriver det så finns det ju en risk att Hänt i veckan gör rubrik av att Carola och Jimmy går skilda vägar.

– Ja, det är klart. Och dessutom valde han Sissel framför mig, säger hon och skrattar högt.

Tog kontakt med tiggarna

På hemmaplan har dottern Zoe hunnit fylla sex och precis gått sina första dagar i skolan.

– Tiden går så fort. Men hon är trygg. Men samtidigt är det det där med att vara lite annorlunda. Att vara brun och höra från kompisar att ”hon är väl inte din riktiga mamma”. Det där ordet ”riktiga”. Vi pratar mycket om det, hon måste få tid att reflektera över det.

Jag såg att Amadeus skrev på sin Instagram om hur du bjudit hem ett rumänskt tiggarpar på lunch.

– Gjorde han? Oj, det visste jag inte.

Han verkade stolt över sin mamma.

– Jag gick fram och frågade hur det var med dem för han såg ut att inte ha ätit och sovit på ett tag. Så kände jag att jag ville ge mer, en hemkänsla för de sover väldigt enkelt ute i en av våra förortsskogar. De har barn hemma i Rumänien.

Hur kom du i kontakt med dem?

– De var faktiskt i kyrkan. Jag skulle hämta Zoe från söndagsskolan och såg honom stå där med sin flickvän. Jag kände förtroende för dem då jag även kom i kontakt med en kvinna som känt dem i fyra år och kunde gå i god för dem. Det var härligt att bjuda hem dem allesammans på mat, vi hade en liten  gemenskapsfest, en söndagsmiddag helt enkelt och Zoe packade ihop lite kläder till barnen också. Det var bara en ingivelse. Jag har svårt att bara gå förbi. Ibland är det lätt av oss kyrkfolk att ge en klapp på axeln och säga ”Gud välsigne dig”, ge en peng och sen gå vidare. Handling talar mer än ord.

När du säger att du har svårt att bara gå förbi, hur känner du då?

– Det är ju människoliv, med egna livshistorier, de man möter. Man kan ta sig tid att prata med dem, lyssna, men vi har ofta för bråttom, med egna åtaganden. Men vi kan gå ihop några hushåll, grannarna och ge mat, kanske bjuda hem ”kvinnan på torget” om vi känner oss trygga med det. Då får barnen se också hur ens föräldrar engagerar sig. Och våra barn, våra välfärdsbarn älskar ju att kunna få engagera sig i andra barn som har det svårare. Och det är alltid en god känsla att ge. Det är det bästa vi kan göra.