”Jag ligger på fyra plus nu”

Kleerup sätter betyg på sitt nya liv och berättar om Englandssatsningen

Han gjorde skandal under Grammisgalan, dömdes för knarkbrott och lämnade Stockholm. Men vad hände sen?

Nu berättar Andreas Kleerup, 30, exklusivt för Nöjesbladet om sin nya radiosuccé i England, flickvännen Sonja, papparollen och om hur han kämpar för en nystart i livet.

Den 7 januari i år genomförde civilklädda poliser en knarkrazzia under Grammisgalan i Globen. Tiden som följde skulle bli bland den svåraste någonsin för Andreas Kleerup, ni kan säkert historien.

Poliserna tvingar popstjärnan att lämna urinprov och en arg Kleerup tar upp händelsen framför tv-kameran, stormar ut från galan och försvinner.

Under polisförhöret som följer erkänner Andreas att han tagit narkotika.

Han testas också positivt för kokain i blodet och döms till dagsböter.

Men ända sedan razzian på galan och det som följde har ingenting varit sig likt för Andreas. Nu är han känd för mer än sin englandsetta med Robyn, sina tre Grammisstatyetter och sin hyllade debutplatta.

– Jag tror jag ska flytta härifrån. Inte för att jag ska sätta mig och punda någonstans men min skiva släpps ändå utomlands. Och den grejen känns inte kul, att gå in på Ica och få gliringar, sa Kleerup till Nöjesbladet bara en dryg vecka efter polisrazzian.

”Sista intervjun”

Redan innan domen hade fallit deklarerade han tydligt, nu fick det vara slut.

– Det här blir den sista intervjun, sa Andreas till P3:s ”Morgonpasset” den 4 mars.

Men bara två veckor senare avslöjade Kleerup i SVT:s ”Popcirkus” att han skulle bli pappa. Flickvännen som han väntar barn med heter Sonja Berggren, 29, bor i Göteborg och jobbar som dj och klubbarrangör.

När han nu väljer att prata exklusivt med Nöjesbladet så har han även kärleken Sonja vid sin sida – och en andra karriär i antågande.

Nu ska framgångarna med ”With every heartbeat” öppna dörren för en solokarriär i England. Precis som den öppnade dörren till resten av världen för Robyn.

A-listad på BBC Radio 2

– ”With every heartbeat” är som Kalle Anka på julafton där, alla har hört den. Den låten kommer jag och Robyn alltid att ha ihop. Det är skönt att ligga på majorbolag och det är skönt att släppa Titiyolåten. Den är som jag är, du vet rosa och flottigt hår, säger Andreas och ler.

När vi möter upp har Andreas och Sonja precis tagit mark i Sverige efter hans första promotionresa till England inför releasen av hans platta där.

Första singeln ”Longing for lullabies” med Titiyo har blivit a-listad på BBC Radio 2 och flera stora musiktidningar har redan haft honom på omslaget.

Äter antidepressiv medicin

Den närmsta tiden kommer att bli hektisk för Andreas. Efter England väntar släpp i resten av Europa, Argentina och stora delar av övriga världen. Samtidigt har han också lämnat Stockholm och flyttat in i flickvännens etta i Göteborg.

Är det här en nystart?

– Ja, det kan man säga. Vi ska styra upp en ny lägenhet i Göteborg och ha allting klart när barnet kommer. Sonja och jag kom så naturligt, för ett par år sedan jagade jag och ville verkligen ha barn och hitta någon för att jag behövde ett lugn. Men jag hade det inte i mig. När det väl händer så händer det, man kan inte bygga ett korthus, säger han.

Kleerup berättar vidare att Sonja nu är gravid i 13:e veckan.

– Nej, 16:e veckan är det, rättar Sonja från bordet intill, och båda skrattar till.

Det verkar som att du är lycklig i dag?

– Lycklig är jag ju inte. Jag ligger på tre plus jämnt numera. Jag käkar mediciner, antidepressiva. Men stadigt tre plus för mig är mycket bättre än att gå från minus ett till plus fem. Eller jag kan säga fyra plus, skriv det, säger Andreas.

Rabblade Kiss katalog

Samtidigt är det omöjligt att inte tänka på den kamp som Andreas tidigare talat om i Nöjesbladet. Om adhd:n, om hur han tidigt insåg att han inte var som sina klasskamrater.

Redan som barn kunde Andreas rabbla hela Kiss skivkatalog, år för år, men när läraren pratade om matematik hängde han inte med.

Ett sprucket förhållande ledde på senare år till självmedicinering – som till slut leder in i en spiral som han inte tar sig ur.

I maj 2007 checkar Andreas in på rehab. Där producerar han merparten av sitt prisbelönta album, det som han nu ska erövra världen med.

– Visst har jag har kämpat för att få ihop mitt liv. Att få det exakt som jag vill ha det, det tog jävligt lång tid men nu gör jag vad jag vill. Och jag lever ju, säger han.

Använder du droger idag?

– Det vill jag inte gå in på. Det kan vi snart ta reda på, jag ska inte säga för mycket men jag väntar på lite saker från ... jag tänker inte ge en känga till folk med hörsnäckor just i dag men det kan komma när man minst anar det.

Så du har inte helt lämnat det bakom dig?

– Jo, det har jag. Nog om den saken. Det finns ingen anledning att prata om det. Hunter S Thompson skulle inte kunna hålla på som han gjorde om han hade bott här. Det är bara att acceptera att Sverige är som det är.

”Proddar och skriver”

Vi får lämna det så. Flytten och nystarten verkar ju också vara ett musikaliskt val av Andreas.

Kleerup pratar mycket och gärna om sina nya musikaliska kompisar kring studion i Götebog. Det är Calle från The Soundtrack of Our Lives, Freddie Wadling, José González och så Nicke Ström från Nationalteatern.

– Vi proddar och skriver, är någon i stan så kommer de förbi. Jag har ett sånt lugn där, man har inte så mycket minnen och attachment därborta.

Vad har du för förväntningar på din nya utlandskarriär?

– Svårt att säga, klart man vill lyckas. Nu simmar man i alla fall med de stora fiskarna, det är inget litet träsk längre.

Efterlysning

Via Nöjesbladet vill nu Kleerup och Sonja ha er hjälp att hitta deras bortsprungna katt Missisippi, 9 månader gammal. Den sprang bort 16 maj i Göteborg, vid området Strömmensberg/Kransen. Missisippi är en bondkatt, med vit rand på magen och brun färg. Hittelön utlovas. Mejla till noje@aftonbladet.se – märk mejlet ”Kleerups katt”.