Shellback försenade nya Refused-skivan

Publicerad 2015-07-13

”Vi blev mindfucked”

17 år efter uppbrottet är Refused världsstjärnor med nya influenser, nya pengar och Shellback som ny producent.

– Han skrek: Det här låter inte som Refused! Jag tycker det ska låta mer som Refused, säger Dennis Lyxzén.

Den 27 april kunde Nöjesbladet som första svenska nyhetssajt avslöja att Refused ska släppa en ny skiva. Den första på 17 år.

Vissa fans hurrade, medan andra ansåg att superhyllade ”The shape of punk to come” från 1998 borde förbli bandets sista album.

”Det är smickrande”

Refused-trummisen David Sandström och sångaren Dennis Lyxzén har skilda bilder av responsen på deras comeback.

– Jag upplever det bara som att folk är peppade. Men det enda du nånsin berättar är ju om folk som är förbannade, säger Sandström till bandkamraten.

– Ja, för det är ju det man minns. Det är smickrande att folk är så upprörda att de tar sig tid att vara arga på vår Facebook, säger Lyxzén.

”Shellback har förståelse”

Vad är då folk arga på? Lyxzén hör ett missnöje över de har gjort två nya låtar ihop med Taylor Swifts och Pinks svenska låtskrivare – Johan ”Shellback” Schuster.

– Han har en förståelse för oss som band. Sen var det vi som sa att det måste stå Taylor Swift i biografin. För punkare kommer störa sig på det, nån kommer bli arg... säger Dennis Lyxzén och ler nöjt.

Shellback lärde sig trumma till Refused-låtar en gång i tiden. När nu bandet bad honom tycka till om nya låtarna, skickade han tillbaka helt nya versioner av ”366” och ”Elektra”.

”Vi blev mindfucked”

Shellbacks ”Elektra” visade sig vara mycket hårdare och runt fem minuter (!) kortare än originalet.

– Han hörde våra demos och skrek: Det här låter inte som Refused! Jag tycker det ska låta mer som Refused, säger Dennis Lyxzén.

– Johan hade skickat två helt vansinniga skisser. Vi fick den ena just när vi skulle dra till LA och den andra när vi hade börjat spela in. Så det störde vårt arbete. Vi blev mindfucked, säger David Sandström.

”Inget engagemang”

Övriga spår spelade Refused in med namnkunniga Nick Launay i Los Angeles. Skivsläppet blev försenat efter Shellback-incidenten.

Albumet hölls så hemligt som möjligt, men rykten väcktes när den besvikna gitarristen Jon Brännström skrev på bandets Facebook att han fått sparken.

– Vi sparkade honom ett år innan det där, för han hade inget engagemang, säger David Sandström.

Otajmat uttalande

Att Brännström uttryckte sin känsla var helt rätt, säger duon. Problemet var att de inte tagit bort honom som administratör på Facebook, och uttalandet kom otajmat, då bandet smög i replokalen.

Dennis Lyxzén trasslade in sig när media ringde:

– Hur kan Jon få sparken från ett band som inte existerar? frågar någon. Och så ska man: ”Vi har kanske existerat, fast vi finns inte just nu…”. Det är speciellt att leva i en tidsera där allt blir viralt. På 90-talet hade vi närmare 18 basister, men det blev ingen skandal.

”Fucking Melodifestival-kultur”

Skeptiska röster hörs kring att Refused blivit världsstjärnor som får prestigegig i USA och tjänar pengar. Det irriterar Dennis Lyxzén:

– Nu är vi ett band som tjänar pengar för första gången i våra liv. Och då är folk arga. Man bara: Ja, jag får väl fortsätta äta pasta med tomatsås … Om nån säger: Vi vill kasta en guldtacka på er, kom och spela – då säger inte vi ”nej, det verkar dumt”.

– Det är deppigt att leva i en värld där kultur inte ska få ha ett originellt uttryck, utan att du måste svälta för det. Det är ju därför vi ser en fucking Melodifestivalen-kultur, säger Lyxzén.

Men nu är kanske Refused ett motbevis?

– Ja. Vi kanske är undantaget från regeln.

Inte bättre förr

David Sandström respekterar om fans blir besvikna när bandet har förändrats, säger han. Men han längtar inte tillbaka.

– Att åka runt och spela för väldigt lite, bara för att sprida ett budskap – det har vi ju gjort en gång. Och alla vet ju hur det gick. Om man känner att vi inte är bandet man ville ha... I så fall måste vi bevisa oss, vara bra nog och vinna tillbaka den publiken. Annars är det väl bara ett faktum att vi inte är det bandet längre.

Till sist, då: Vad önskar ni er mest av allt under comebackåret 2015?

– Att skivan ska bli lyssnad på, säger David Sandström. Dennis Lyxzén nickar.

Om nya albumet

”Freedom” heter det första albumet från Refused på 17 år.

Skivan började växa fram 2012, under den ”tillfälliga” återföreningsturnén.

Producenter är Nick Launay (Nick Cave, Arcade Fire, Public Image Ltd) och Shellback (åtta Billboardettor med artister som Taylor Swift, Pink).

På skivan finns ett spoken word-intro, en trummaskin, blåsinstrument, en vintagekeyboard, funk och rock'n'roll.

Albumet har fått bra betyg av svenska kritiker. 3,8 av 5 är snittet i skrivande stund.

Refused om …

… att vara tillbaka:

”Vi har ett 17-årsglapp där människor har kunnat projicera en massa idéer om oss, hur vi är och vad vi betydde. Nu rubbar vi människors uppfattning”, säger Dennis Lyxzén.

… extragigen på små scener:

”Man kan ta oss ur Umeå hardcore, men det går inte att ta Umeå hardcore ur oss. Vi vill ner på de svettiga småklubbarna”, säger David Sandström.

… vad pengarna går till:

”Trygghet” i tillvaron, säger Sandström. ”Dyrare punksjuor” till skivsamlingen, säger Lyxzén.

… planen för Sverige:

”Det är mycket att få ihop, med tråkig logistik, men vi ska spela i Sverige och det ska bli superfett. Kanske i slutet av året eller nästa år”, säger Lyxzén.