Molly Sandén bjuder in till storstilad efterfest

Håkan Steen

helskärm

KONSERT När Molly Sandén tar oss med på akustisk hemmafest får vi ännu ett lysande bevis på vilken mångsidig artist hon numera är.

Inte sällan känns det som att hennes ledsenglada popballader alltid borde presenteras precis så här.

Molly Sandén
Turnépremiär: Slagthuset, Malmö. Publik: 920 (utsålt). Längd: 82 minuter. Bäst: ”Luften e fri”, ”Va det då?” och ”Rosa himmel”. Sämst: Synd att det är så få gig på turnén.

MALMÖ. För två år sedan cementerade Molly Sandén sin position i svensk pop med sin första arenaturné. Inte minst med senaste albumet ”Dom ska veta” lyckades hon mejsla ut ett lika personligt som modernt uttryck och hittade på allvar hem som artist.

Efter det triumftåget har hon främst ägnat sig åt att vara mamma till sitt första barn, och när hon nu återvänder till scenerna gör hon det med en hemmafest.

Idén kom till henne efter en spelning inför jättepublik på Lollapalooza, en kväll som hon aldrig ville skulle ta slut och därför slutade i lägenhetspartaj med jam på piano och akustisk gitarr till långt in på morgonen.

Den känslan ville hon ta med sig ut på turné. Slagthusets scen är därför förvandlad till ett vardagsrum: soffa, bokhylla, designlampor, krukväxter, vinylspelare, hemmabar, panoramafönster framför en videovägg. Och ett slipat fyra personer starkt band med flygel, cello, ståbas, keyboards och percussion vars medlemmar byter instrument och högst efterfestmässigt ställer sig i soffan för att spela solo.

Stjärnan själv ambulerar mellan att ligga i soffan, sitta på pojkvännen David Larsons flygel, filma sig själv med en videokamera ända in i logen och virvla iväg långt upp i publiken. Med mera.

Tanken var att göra en musikaliskt avskalad turné, och repetitionerna inför kändes dessutom så lyckosamma att 31-åringen från Huddinge spelade in ”unplugged”-albumet ”Allting däremellan” , som överraskningssläpptes i oktober och är också namnet på de här nio nästan helt utsålda gigen.

Greppet visar sig vara lysande även i verkligheten. ”Alla våra smeknamn” blir djupsvängande akustisk soul, nya låten ”Psykos” är ett coolt möte mellan beats och stråkar och Jonathan Johansson-covern ”Rosa himmel”, med moln av samma kulör utanför fönstret, sjuder upp till en elegant återhållen final.

Då Sandén har lagt ned stor omsorg på att verkligen fånga efterfestkänslan i detalj blir det givetvis även en stunds dansdansdans med stereon på max, headbangingbonanza i ”Dom ska veta” och röj på bardisken i ”Nån annan nu”.

Det är en rakt igenom underhållande show med en artist som imponerar både som estradör, berättare som vokalist (hör hur hon sjunger i, till exempel, ”Va det då?”). Både karismatisk och ödmjuk, med mer hjärta och finess i sina mångmiljonstreamade hits än de allra flesta ur Spotify-generationen.

Inom modern inhemsk heartbreakpop är det numera bara Veronica Maggio och Miriam Bryant som konkurrerar med Molly Sandén.

Hon lyckas dessutom blåsa av sin fest när den är som allra roligast. Bara det är som bekant en svår konst.

Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads och Spotify för full koll på allt inom musik