Full gas, twistar, cliffhangers och svulstiga brösttoner

Netflix spanska hit ”La casa de papel” levererar ännu en intensiv säsong

Publicerad 2020-04-03

”La casa de papel”.

TV-RECENSION Netflix spanska fenomen ”La casa de papel” är tillbaka. Och även om serien får allt svårare att överraska, eftersom det oväntade har blivit så väntat, lär inget inbitet fan bli besviken av den här nya, tokgasande säsongen.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
La casa de papel

Netflix
Säsong 4, del 1-5
Av Álex Pina, med bl a Úrsula Corberó, Álvaro Morte, Itziar Ituño, Alba Flores, Miguel Herrán, Jaime Lorente, Esther Acebo.


KUPPTHRILLER Álex Pinas kuppthriller ”La casa de papel”, om det kriminella mästersnillet Professorn (Álvaro Morte) och hans band av (från början åtta) rånare med kodnamn tagna efter diverse städer, började sitt liv som en miniserie i spanska Antena 3, men snappades sedan upp av Netflix och blev streamingjättens största icke-engelskspråkiga succé hittills.
Nu är serien tillbaka med en fjärde omgång, och den tar vid direkt där den förra slutade, under den pågående och allt mer kaotiska guldkuppen mot Spaniens centralbank som ligan tog sig an efter sin initiala stöt mot det kungliga spanska myntverket.
Saker är röriga. Professorn tror att Lissabon (Itziar Ituño) är död och har, som Tokyos (Úrsula Corberó) berättarröst konstaterar, tappat fattningen. Nairobi (Alba Flores) är skjuten. Och Rio (Miguel Herrán) lider av sviterna efter den tortyr som den höggravida stålsnuten Alicia Sierra (Najwa Nimri) – som numera är den som sköter förhandlingarna mellan rånarna och polisen – utsatte honom för.

Och mer kaotiskt blir det. Gruppen försvagas av inre slitningar, svek och svartsjukedraman, och ställs mot en ny, livsfarlig motståndare (José Manuel Poga) som hotar att sabotera hela operationen.
Och en ny ”stad” gör entré på ett ”oväntat sätt”
Jag skriver ”oväntat” eftersom det oväntade numera är så väldigt väntat, och även om Pina och hans manusförfattare fortsätter att leverera twistar, tät spänning, cliffhangers och flashbacks som de allra bäst av dem, är ”La casa de papel” egentligen tämligen statisk som serie.

Det mesta är sig alltså likt. Laddade scener på insidan (rån- och gisslansituationen) och på utsidan (polisernas arbete och förhandling) varvas med tillbakablickar mot enklare, gladare tider och minutiös planering. Dialogen framförs med en våldsam intensitet och består av meningar som visserligen är välskrivna, men skulle låta helt vansinniga i verkligheten. Och ensemblen har sina svaga länkar. Corberó har, till exempel, en betydligt mer framstående roll än vad hennes skådespeleri motiverar.

Och inte minst; könshormonet fullkomligt virvlar i luften.
Är det en kupp de håller på med, eller en avhandling om John Grays gamla 90-talssnackis ”Män är från Mars, kvinnor är från Venus”?

Frågar man sig lite småsvenskt. Samtidigt som man inser att de latinska brösttonerna utgör en avgörande del av seriens särprägel och charm.

Hur som helst kommer ingen ”La casa de papel”-älskare att bli besviken på de nya avsnitten. Allt som förväntas levereras, med en tung fot på gasen.


Del fyra av ”La casa de papel” har premiär på Netflix den 3 april, samtidigt som en sprillans ny dokumentär om serien, med titeln ”Money heist: The phenomenon”.


Se även... tonårsthrillern ”Elitskolan”, som är en annan av Netflix spanska succéer. Tre säsonger finns än så länge.


Visste du att... Álex Pinas nästa Netflix-serie blir ”White lines”, som nystar i vad som egentligen hände med en känd brittisk discjockey på Ibiza för 20 år sedan?


Just nu... snackas det även om den nya spanska Netflix-serien ”Toy boy”. Mordmysterium möter manlig striptease.


Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv