En rätt lyckad nyversion av julkalendern ”Trolltider”
– men Henrik Dorsin är kriminellt underutnyttjad i ”Legenden om bergatrollet”
Uppdaterad 2024-01-02 | Publicerad 2023-11-30
TV-RECENSION SVT tog en viss risk när de bestämde sig för att göra en nyversion av dyrkade ”Trolltider”. Men alla kan andas ut.
Resultatet är välspelat, mysigt och på det hela taget rätt lyckat.
Trolltider – legenden om bergatrollet
Del 1-24
Av Ola Norén och Roland Ulvselius, med bl a Matilda Gross, Ossian Skarsgård, Kjell Bergqvist, Katarina Ewerlöf, Hampus Hallberg, Malte Gårdinger, Helmon Solomon, Nour El Refai.
JULKALENDER Maria och Camilla Gripes ”Trolltider”, som visades först 1979 och sedan igen 1985, är en av alla tiders mest älskade julkalendrar, naturligtvis speciellt favoriserad av oss som växte upp med den.
Med tanke på den allmänna rushen i nostalgifabriken är det nästan konstigt att den inte har kommit tillbaka tidigare.
Men nu har SVT alltså gett sig på att göra ”en fristående fortsättning” – som egentligen snarare är en reboot. En omstart, där det ursprungliga upplägget har bearbetats och moderniserats.
Ola Norén och Roland Ulvselius har skrivit manus, Lisa Farzaneh har regisserat, och tempot är avsevärt högre, och låtarna färre, än i originalet. Men flera figurer man minns är tillbaka i nya tappningar, och när man hör det bekanta ledmotivet och ser de små fotspåren i snön i introt, infinner sig snabbt en behaglig känsla.
Handlingen utspelar sig huvudsakligen i den puttefnaskvärld där det är trollet och maktmästaren Gorm (givetvis utsökt spelad av Kjell Bergqvist) som styr, men där det även finns andra varelser. Som den illa omtyckta men såklart missförstådda häxan Mara (Nour El Refai). Och den nästan provocerande perfekta fén Dorabella (Helmon Solomon), som är som tagen ur en Disney-film från förr, innan prinsessorna började tuffa till sig.
Men vi får även följa en familj i människovärlden, där dramat sparkar igång med att amatörarkeologen Gustav (Hampus Hallberg) intet ont anande plockar upp en liten bärnsten, och i och med det riskerar att väcka det bergatroll som har sovit i en evighet och orsaka kaos.
Sedan blir det upp till Gorms son Love (Ossian Skarsgård), Gustavs dotter Saga (Matilda Gross), och deras korkade medhjälpare Kotte (Malte Gårdinger), att hitta stenen och rädda världen.
Deras äventyr är kantat av både spänning och humor, och en rolig detalj är att Ted Åström, som spelade Kotte i den gamla serien, dyker upp som en av Sagas farmors (Katarina Ewerlöf) misslyckade app-dejter.
Miljöerna är mysiga, men ser bitvis onekligen budgetmedvetna ut. Och medan vad i alla fall jag uppfattar som en tydlig ”Harry Potter”-influens hanteras rätt snyggt, är frågan om det finns någon över sju som inte kommer att börja reta sig på Emma Broomés imitation av Tolkien-figuren Gollum efter ett par scener.
Den ”inspirationen” är subtil som en slägga.
Dessutom är det nästan kriminellt hur underutnyttjad Henrik Dorsin är som Vätten, som man älskar vid första ögonkastet men sedan knappt får se igen.
Så snopet.
”Trolltider – legenden om bergatrollet” har premiär i SVT den 1 december.
Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv
