Idolernas formkurva – från HET till ISKALL

Uppdaterad 2018-08-13 | Publicerad 2011-10-27

Coachade av Peter Jöback och uppbackade av ett liveband.

Veckans utmaning för idolerna är att uppträda med ett storband, och de har repeterat hela torsdagen.

Nöjesbladets Malin Collin har tagit tempen på deltagarna – så här lyder domen.

Molly Pettersson Hammar: "Natural woman" - Aretha Franklin

Aldrig har Molly kommit till sin rätt bättre än i storbandssammanhanget. Hon kan genast byta ut "Idol"-scenen mot en rökig New York-klubb 1967. Scenspråket och rösten får en att tro att Molly egentligen är i pensionärsåldern och aldrig har gjort något annat än det här. På ett bra sätt alltså.
HET

Linni Barresjö: "Dark lady" - Cher

Att välja en Cher-låt är antingen jättesmart eller dumdristigt. Linnis röst påminner redan om kvinnan som enligt ryktet opererade bort sina revben för att bli smalare. På plussidan passar Linnis röst perfekt. Den dramatiska tangokoreografin får ett plus för försöket, men ser lite obekväm ut.
LJUMMEN

Robin Stjernberg: "When a man loves a woman" - Percy Sledge

Förra fredagen briljerade han med "Halo". Nu går han från självklarhet till fullblodsproffs. Robin har en ljuvlig röst, men han måste jobba på scenspråket. Den där vänsterhanden borde ta en akut privatkurs hos närmaste handkoreograf.
HET

André Zuniga-Asplund: "Oh, Carol" - Neil Sedaka

André ställer sig på scenen och plötsligt känns det som att man är med i skoldansscenen i filmen "Grease". Det borde betyda att han har lyckats. Trots att André är sjukdomsförföljd låter det oväntat bra. En fräsch tolkning.
HET

Moa Lignell: "Dream a little dream of me" - Mamas & the Papas

En perfekt låt till Moas röst. Det finns en skör nerv som lyser igenom. Däremot är Moas nyfunna rörelsemönster inte särskilt kompatibelt med just storband. Om lederna mjukas upp tills i morgon blir hon en tuff utmanare.
LJUMMEN

Olle Hammar: "Back to black" - Amy Winehouse

Ingen kan klaga på Olles röst. Den är varm, ren och mjuk. Tyvärr också ganska tråkig när man har Winehouses original att jämföra med. Olle måste hitta ett sätt att nå ut till publiken, både utstrålningsmässigt och sångmässigt. "Idol" är ingen sångtävling, så Olle får se upp.
KALL

Amanda Fondell: "I've got a woman" - Ray Charles

Amanda sjunger till saxofonisten, hon twistar, rösten låter lika personlig som alltid och hon avslutar numret med att lägga sig platt på scengolvet. Denna 17-åring är ofattbar. Är hon egentligen en utklädd 35-åring med en världskarriär i bakfickan? Allt annat verkar orimligt.
HET

Amanda Persson: "Fever" - Peggy Lee

Det börjar intimt och sensuellt. Sedan tar framträdandet fart. Amanda rör sig dock mer som om hon vore 26 än 16 år gammal. Sången låter bra, men emellanåt känns rörelserna lite stela. Vågar hon släppa loss i morgon, kommer hon åtminstone inte att hänga löst som förra veckan.
LJUMMEN