Engagerande och elegant serie om det norska oljeäventyret

avKarolina Fjellborg

Foto: Petter Skafle Henriksen/NRK/Maipo Film.
Anne Regine Ellingsaeter i ”Lyckolandet”.

TV-RECENSION Välgjorda ”Lyckolandet” berättar historien om hur Norge drog högvinsten – och blev ett av världens rikaste länder.


Lyckolandet
SVT
Del 1-3
Av Mette M Bølstad, Synnøve Hørsdal och Siv Rajendram Eliassen, med bl a Anne Regine Ellingsaeter, Amund Harboe, Bart Edwards, Malene Wadel, Vegar Hoel, Pia Tjelta och Per Kjerstad.


KOSTYMDRAMA Hur blev Norge ett av världens rikaste och mest välmående länder?
Det är historien som berättas i ”Lyckolandet”. En påkostad och genomgående välgjord kostymserie som kanske kan kallas för den norska motsvarigheten till ”Vår tid är nu”, fast egentligen snarare känns som Norges svar på ”Mad men”. Om man vill dra paralleller.
När serien tar sin början, i slutet av 1969, är Stavanger en relativt fattig stad utan vidare framtidsutsikter. Fisken håller på att ta slut, arbetslösheten är hög, och de amerikanska bolag som har borrat efter olja i Nordsjön i flera år är på väg att ge upp, packa ihop och åka hem.
Tills: Bingo!
Guldgruvan Ekofisk upptäcks, och det norska oljeäventyret tar sin början.
Där i den dramaturgiskt tacksamma brytningstiden, mellan gamla och nya tider i allmänhet och mellan gamla och nya Norge i synnerhet – då nya vägar ligger öppna för den som vågar ta dem och beslut som ska komma att påverka generationer av norrmän tas – utspelar sig ”Lyckolandet”, som med oljan som bas bygger på med tidlösa teman som kärlek, familj, religion, klass, ambitioner, drömmar och politik.
Navet utgörs av fyra unga människor från olika förhållanden:
Christian Nyman (Amund Harboe) är sonen i en förnäm redar- och sardinfabriksfamilj som har börjat få problem med både pengar och dålig hemmastämning (Pia Tjelta är fantastisk som hans psykiskt labila mamma Ingrid).
Anna Hellevik (Anne Regine Ellingsaeter) är Christians trolovade, som kommer från en fattig bondfamilj men har hjärnan och drivet som krävs för att slå mynt av de nya möjligheterna.
Jonathan Kay (Bart Edwards) är en amerikan från Texas som har skickats till Stavanger för Phillips Petroleums räkning.
Och Toril Torstensen (Malene Wadel) är en 17-åring från en strikt religiös familj, som blir ensamstående mamma när amerikanen som gjorde henne gravid tar flyget hem.
”Lyckolandet” jobbar inte med överraskningar, eller ödmjukhet, utan följer ett rätt förutsägbart mönster med plats för både schabloner och nationalstolt skryt. Men det är omedelbart engagerande, berättartekniskt elegant och mycket välgjort, och musiken – ena stunden ”American pie”, andra ”Härlig är jorden” – är värd ett extra omnämnande.
Säsong ett täcker åren 1969-1972, och en andra säsong, som ska utspelar sig 1977-1980, är på gång.

”Lyckolandet” har premiär i SVT den 12 augusti.


Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv


ARTIKELN HANDLAR OM