Larmet från Syrien: Som ett slag i magen
Syrienexperten: Alla biståndskanaler är avskurna
Publicerad 2023-02-09
Människor ligger under rasmassorna efter katastrofen som drabbat Turkiet och Syrien.
I det krigsdrabbade Syrien kan det bli svårt att få in hjälpen.
– Den största utmaningen här och nu är tillgång till områdena, säger Mellanösternforskaren Aron Lund.
Dödssiffran efter måndagens kraftiga jordskalv i Turkiet och Syrien stiger och det har rapporterats om över 16 000 döda.
Det är det dödligaste skalvet på flera decennier.
I rasmassorna i Turkiet och Syrien söker människor efter sina nära och kära. Flera länder har meddelat att de kommer skicka hjälp.
Men det kan bli en utmaning att få in den humanitära hjälpen i det krigsdrabbade Syrien.
– De första 72 timmarna var en kamp mot klockan, nu har vi en kamp mot kylan, säger Gabriel Karlsson vid Röda Korset i Syrien.
Gabriel Karlsson är frustrerad och tagen av situationen.
– Det är svårt att komma fram, vägarna är helt förstörda. Redan innan jordbävningen var det dåligt.
– Du har infrastruktur som har raserat, sjukvården har redan varit beroende av oss och humanitär insats tidigare. Du har en ekonomi som går på knäna. Och sedan sanktioner som gör att det inte går att importera, säger Gabriel Karlsson.
Syrien har i flera år drabbats av kriget i landet. Redan före katastrofen levde internflyktingar under ytterst svåra omständigheter.
– Det är som att slå på någon som redan ligger på marken. Det är ett slag i magen. I Syrien har infrastrukturen inte varit fungerande, folk har redan bott i halvtrasiga hus med rasrisk, säger Gabriel Karlsson.
I Syrien beräknas närmare 11 miljoner människor ha drabbats av jordbävningen. Fyra miljoner av dem är i behov av basal nödhjälp som rent vatten och mat.
FN:s särskilda sändebud Geir Pedersen har sagt att de som drabbats av jordbävningskatastrofen i Syrien är i behov av mer hjälp när det kommer till ”absolut allting”.
Utmaning att få ner nödhjälp
Syrien har i flera år drabbats av kriget i landet.
Många delar, så som Aleppo som nu återigen drabbas av en katastrof.
Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), som i flera år har studerat Syrien, beskriver det som en utmaning att få ner den mest akuta nödhjälpen nu.
Syriens biståndskanal är sedan flera år uppdelad i två delar. Den ena utgår från Damaskus och regimen och den andra från Gaziantep, som var nära jordbävningens epicentrum.
– Vägen som man har använt har också drabbats. Den ligger i Hatayprovinsen och det är det andra området som har drabbats hårt. Vägar, flygplatser, kraftverk och elledningar, allt sånt där är liksom drabbat, säger Aron Lund.
Biståndskanaler förstörda
Flera av de områden som drabbats hårdast av jordbävningen är områden som varit basområden för FN:s insatser i Syrien.
– Nu är biståndskanalerna från Turkiet helt avskurna. Förut kunde biståndsorgan som jobbade i Syrien vara baserade i Turkiet men nu behövs deras insatser i Turkiet också, det blir ett jätteproblem.
Hur påverkar det ett redan krigsdrabbat Syrien?
– Den humanitära situationen har förändrats. Sedan 2019 har allting störtdykt rakt neråt. Det har att göra med ekonomi, infrastrukturen, sinande resurser och bistånd som har flyttats till andra konflikter, säger Aron Lund.
Tidigare sanktioner mot Syrien
Det finns flera utmaningar för ett land som Syrien att nu nås av den humanitära hjälpen, förklarar Aron Lund.
Han pekar på ett antal hinder: Politiska hinder, säkerhetshinder och fysiska hinder som har kommit med jordbävningen.
– Den största utmaningen här och nu är tillgång till områdena. I det långsiktiga perspektivet är att biståndsnivåerna är för låga och de var det redan innan jordbävningen inträffade. Nu har behoven ökat mycket kraftigt, säger Aron Lund.
Men det finns även andra utmaningar i form av sanktioner som slagit hårt mot landet.
– Att skicka hjälp till Assad-kontrollerade områden är inte svårt så länge man vill göra det. Det går att hantera för att han har kontroll över flygplatser och vägar. Men det är svårare i områden längs gränsen som är rebellkontrollerade för då måste hjälpen in från Turkiet eller så måste Assadregeringen tillåta det och historiskt sett har de inte varit benägna att göra det.
