Förbisedda mikroorganismer kan bevara kväve i jordbruksmark
Uppdaterad 2024-02-28 | Publicerad 2024-02-12
En förbisedd mikrobgrupp som bevarar kvävet i marken, så kallade ammonifierare, har visat sig binda kväve i marken.
Mikrober som omvandlar kväve i marken till gaser som försvinner upp i luften har betydelse för jordbruket och klimatet. Detta är känt sedan länge. Men även vad man kallar ammonifierare, har betydelse i det här kretsloppet. Forskarna hoppas nu att kunskap om vad som gynnar ammonifierarna kan användas för att hushålla med kväve i jordbruket.
Kartläggningen av ammonifierarnas förekomst i markekosystem i olika världsdelar, och hur deras genetiska förutsättningar kan medverka i olika delar av kvävets kretslopp, har publicerats i tidskriften Nature Communications.
– Våra studier visar att de här mikroorganismerna är mer mångsidiga och har mer komplexa ekologiska roller i marken än man tidigare trott, säger Sara Hallin, vis SLU, som har lett forskargruppen, i ett pressmeddelande.
Ammonifiering genererar små mängder lustgas och merparten av nitratet omvandlas till ammonium som binds till jordpartiklar så att kvävet bevaras i marken. Detta är särskilt viktigt i åkermark, där stora mängder kväve tillförs vid gödsling.
Trots ammonifierarnas viktiga roll i marken har lite varit känt om dem. Vilken konkurrens finns mellan denitrifierare och ammonifierare? Och var hittar vi dem och vilken roll spelar de ute i naturen?
– Vi tittade på arvsmassan hos mer än en miljon bakterier och arkéer för att kartlägga mångfalden bland ammonifierarna. Nästan hälften av de cirka 1 300 unika arvsmassorna som bar på gener för ammonifiering bar också gener för denitrifikation, där många kan producera lustgas. Tidigare trodde vi att båda var ovanliga. Nu har vi ett paradigmskifte som öppnar ett nytt forskningsfält. En förbättrad kvävehantering i jordbruket är nyckeln för att hålla kvar kvävet i marken, berättar Aurélien Saghaï, studiens huvudförfattare.