Ordbråket om pengarna till försvaret
Publicerad 2024-04-26
År 2030 ska försvaret kosta 53 miljarder extra om året.
S, V och MP kräver en särskild skatt på rika för att täppa hålet i statsfinanserna – något som regeringspartierna avvisar.
– Man kan inte leva på bara utgifter, säger Peter Hultqvist (S).
Försvarsberedningen, där alla riksdagens partier är representerade, kom idag överens om en ny långtidsplan för Sveriges försvar.
Det mesta var man överens om:
- Fyra – tre mekaniserade och en infanteribrigad – ska vara färdiga till 2030.
- En extra satsning på luftvärn, särskilt sådant som är användbart mot drönare och helikoptrar.
- 12 000 värnpliktiga ska utbildas varje år från 2032, en fördubbling mot idag.
- En extra satsning på att köpa in ammunition, jaktrobotar, kryssningsrobotar och reservdelar.
- 20 nya kompanier , vid sidan av Hemvärnet.
Sammantaget innebär det att 2,6 procent av Sveriges BNP går till det militära försvaret 2030, enligt Natos sätt att räkna. Idag motsvarar utgifterna 2,2 procent av BNP.
Skatt för de rikaste
Men var pengarna ska komma ifrån är inte klart.
– Beloppen är så stora att de riskerar tränga ut andra behov i statskassan. Det finns en risk för att vård, skola och omsorg kommer att drabbas, säger Peter Hultqvist (S).
S, V och MP vill därför att en särskild beredskapsskatt för de rikaste bekostar en del av ökningen.
Partierna vill att den riktar sig mot höginkomsttagare med stora kapitalvinster. Den skulle kunna inbringa runt 15 miljarder kronor, enligt Peter Hultqvist.
– Det är inte okänt att de ekonomiska klyftorna i Sverige har ökat rätt rejält och att de högre skikten har fått rätt mycket bättre ekonomiska förhållanden. Vi tror att en sån här skatt, där de här grupperna får bidra till försvaret, inte kommer att innebära några stora problem, säger Peter Hultqvist.
Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiets försvarspolitiska talesperson:
– Jag tror att det finns många högavlönade i Sverige som vill vara med och betala för ett starkare totalförsvar. Det här är inte tid för skattesänkningar. Vi behöver ha in mer pengar i systemet, säger hon.
Kritiken: ”Inte rätt sätt”
Regeringspartierna och SD är helt kallsinniga till förslaget. Inte heller C står bakom.
– Socialdemokraterna har kastat in finansieringsfrågan i Försvarsberedningen, det har aldrig varit Försvarsberedningens ansvar, inte heller när Peter Hultqvist var försvarsminister, säger Anna Starbrink, Liberalernas försvarspolitiska talesperson.
– Det här är ett sätt för honom att försöka pressa igenom en beredskapsskatt, som ur mitt perspektiv bara är en relansering av den gamla värnskatten som Liberalerna var med och avskaffade. Det där är inte rätt sätt att göra det på. Finansieringen av så här mycket pengar måste ske i ett samlat grepp i statsbudgeten. Där handlar det om prioriteringar och använda det budgetutrymme som finns.
Försvarsberedningen vill också se satsning på det civila försvaret – men förslaget är långt ifrån de behov som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beskrivit.
Att täcka behoven skulle kosta 32 miljarder kronor per år fram till 2030, enligt MSB.
Försvarsberedningen förslår en ökning på i snitt 6,5 miljarder per år under samma period – som därmed alltså täcker 20 procent av de identifierade behoven.