Trumpkopians parti tar plats i spanska parlamentet

Den högerextrema vågen har till slut sköljt över även Spanien.
För första gången sedan Franco-diktaturens dagar kommer ett högerpopulistiskt parti in i det spanska parlamentet.

Socialisterna blir störst men ett svenskt scenario kan vänta.

Redan när jag besökte Spanien för två veckor sedan slogs jag av den enorma uppmärksamheten Santiago Abascal, det högerextrema partiet Vox ledare fick. Han drog tusentals människor till sina möten. De jublade åt hans slagord om att stoppa den muslimska invandringen, sänka skatterna och göra Spanien stort igen.

Abascal behandlades lite som en rockstjärna vart han än kom trots att högerextrema partier ända sedan diktatorn Francisco Francos död 1975 varit en omöjlighet i Spanien. Franco drev en fascistisk diktatur från det att han vann inbördeskriget 1939 till sin död. Han var Hitlers allierade under andra världskriget.

Så att Abascal inte bara ses som rumsren i dagens Spanien utan dessutom som en spännande och nytänkande politiker är ett totalt brott med landets moderna historia.

När detta skrivs vet vi inte hur många mandat Vox får i parlamentet men opinionsmätningarna pekar mot att 20-30 platser är fullt realistiskt. Andra val runtom i Europa har visat att de högerextrema partierna ofta undervärderas i mätningarna. Även om Vox inte blir ett av de tre största partierna så är de valets verkliga segrare. De har bara funnits sedan 2013 men aldrig tidigare varit i närheten av en nationell framgång.

Men något har hänt det senaste året. 

Vid regionvalen i slutet av förra året fick Vox över 10 procent av rösterna i Andalusien, Spaniens mest tätbefolkade region där socialistpartiet PSOE haft i det närmaste maktmonopol. Nu sitter Vox i regionregeringen tillsammans med två mer etablerade konservativa partier.

Abascal har inte gjort någon hemlighet av att han försökt kopiera Donald Trumps framgångsrecept. Han använder mycket av samma retorik på sina valmöten. Propagerar för ”Spanien först” och uppmanar publiken att ropa slagord om att de katalanska självständighetsivrarnas ledare Carles Puigdemont ska sättas i fängelse. Det påminner en hel del om när Trump uppmanade sina anhängare att vråla "lås in henne" om Hillary Clinton.

Abascal tas emot som en rockstjärna av närmare 9 000 anhängare på tjurfäktningsarenan i Leganés i början av april.

Uppenbarligen har taktiken fungerat. I en första vallokalsundersökning spås partiet få över 12 procent av rösterna nationellt. För bara ett halvår sedan existerade partiet inte i Spaniens alla regioner. Vox har fått extra draghjälp av Katalonienfrågan som retat många spanjorer bosatta utanför Katalonien som till varje pris vill hålla ihop Spanien. Men även invandringsfrågan och moralfrågor som stopp för abort och anti-feminism är viktiga röstvinnare.

Helt omöjligt är det inte att Vox kan få vara med och bilda regering. Skulle den sittande premiärministern Pedro Sanchez PSOE trots att de blir största parti inte hitta någon att bilda koalition med kan uppdraget gå till det stora konservativa partiet Partido Popular, PP. De skulle kunna bilda en regering ihop med liberalkonservativa Ciudadanos och Vox. Precis som man gjort i Andalusien.

Men eftersom valet är så otroligt jämt riskerar Spanien att hamna i ett svensk kaosscenario där partierna blockerar varandra och det inte går att bilda några hållbara koalitioner överhuvudtaget.

Vox är dock inte lika pestsmittat i Spanien som Sverigedemokraterna är här hemma. PP kan definitivt tänka sig att regera ihop med dem bara de får ihop den nödvändiga majoriteten. Hur Ciudadanos ställer sig är inte helt klart.

De flesta experter tror att det kommer att ta lång tid att bilda en ny spansk regering och att det kanske i värsta fall blir nyval igen i höst.
Framgångarna för Vox är också en föraning om att partiet kan göra väldigt bra ifrån sig i valet till EU-parlamentet i slutet av maj. Valvinden kommer också att fungera som inspiration för andra högerextrema partier runtom i Europa som också räknar med att bryta nya barriärer i EU-valet.

Tillsammans hoppas man kunna få så stor andel av rösterna att man kan förändra EU inifrån och blockera vad man ser som Bryssels utökade makt på bekostnad av nationalstaterna.
Vox framgångar blir en symbol för en ny ordning medan det spanska regeringskaoset blir en symbol för den politiska elitens oförmåga att förnya sig.