Forskare: Många lider av okänd ljudintolerans

Att störa sig på ljud är inte ovanligt. Men för var tionde person är det värre än så – de säger sig lida av någon form av ljudintolerans.

– Det är ett hälsoproblem som är ganska lite uppmärksammat, säger Johan Paulin, doktorand i psykologi.

Kollegan som knäpper med en penna, luftkonditioneringen som susar, prasslet från en tidning eller sorlet på en restaurang. Dessa ljud kan människor störa sig mer eller mindre på. Men faktum är att besväret kan klassas som en sjukdom som en stor grupp i samhället lider av: ljudintolerans eller hyperakusi.

Johan Paulin, forskare vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet, har i en ny avhandling studerat människors besvär av låga ljud som de flesta inte störs av.

– Det här handlar om människor som reagerar på ljud som egentligen inte borde ge de reaktioner som de upplever. Det finns exempelvis folk som störs väldigt mycket av att andra tuggar mat, eller stör sig på sin partners andning, vilket kan försvåra många aspekter av ens liv, säger Paulin.

Han har utifrån databasen Miljöhälsostudien i Västerbotten, byggd på enkät genomförd i början av 2010-talet med runt 3 300 svarande, studerat personer som sagt sig uppleva en ökad känslighet för ljud. I den har 9,2 procent svarat att de har någon form av ljudintolerans, vilket är en siffra som stämmer överens med tidigare studier som angett att cirka 8–9 procent av befolkningen är känsliga för vardagens ljud.

Ilska, irritation, rädsla

Reaktionen vid den allvarligare varianten av ljudkänslighet, hyperakusi, kan skilja sig ganska kraftigt från individ till individ. Ofta handlar det om fyra sätt att hantera situationen, som kan gå in i varandra: ilska, irritation, smärta och rädsla för att utsättas för ljuden.

– Det är inte ovanligt att man börjar undvika miljöer som kan ge upphov till besvär, vilket riskerar att man blir isolerad. Som att ha öronproppar när man är ute, säger Johan Paulin.

Vilket i sig kan göra att besvären blir värre eftersom när öronpropparna eller hörselskyddet åker av upplevs alla ljud som väldigt tydliga, då hörseln är anpassad till den låga volymen. Det kan i sin tur leda till att öronpropparna behålls på – och situationen går in en ond cirkel.

Har andra sjukdomar

I studien har Paulin sett att människorna med upplevd ljudintolerans är överrepresenterade vad gäller andra hörselrelaterade sjukdomar som tinnitus och hörselnedsättning. De drabbas också i högre utsträckning än genomsnittet av fibromyalgi, muskel- och ledvärk samt av psykiatriska sjukdomar som ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.

– Utifrån studien kan jag inte se om det finns ett orsakssamband, men det verkar som att det är stor risk att om du det ena så har du det andra. Uppenbarligen har dessa personer en ganska jobbig tillvaro.

Varför hyperauksi uppkommer har forskningen inget bra svar på. I vissa fall kan sjukdomen uppstå som en bieffekt av hörselskada eller tinnitus, även om dessa inte är beroende av varandra. Ljudintolerans kan också förekomma i samband med utmattningssyndorm eller stress – men det är inte ovanligt att problemet förekommer på egen hand.

För den som är drabbad finns dock hjälp att få. Rådet är att söka sig till en audiolog eller allmänläkare för vidare behandling, ofta i form av kognitiv beteendeterapi eller exponeringsterapi. Att exponera sig för obehaget – likt den behandling som ges vid fobier – kan ha en positiv effekt. Vissa får använda hörselsnäckor med så kallat vitt brus.

Öppna kontorslandskap

Johan Paulin har i sin avhandling funnit att nio procent anger sig vara ljudintoleranta, vilket om det överförs till riksnivå innebär nästan en miljon drabbade. Sedan finns risken att de som svarar på enkäterna är mer benägna att uppleva sig som känsliga eftersom de är intresserade av att svara, uppger Paulin.

– Om vi utgår från att det är en ganska korrekt siffra, då är det ett hälsoproblem som inte är jätteuppmärksammat men ändå är i paritet med tinnitus eller andra folkhälsosjukdomar.

Forskaren efterlyser mer kunskap om hyperakusi och ljudintolerans i ett samhälle där ljudnivån från buller och höga ljud på exempelvis arbetsplatser är välreglerad enligt lag, medan inte särskilt många riktlinjer finns för ljud på normalnivå.

– Att ha öppna kontorslandskap har blivit populärt på senare år, men vad har det för effekt om anställda mår dåligt av det och kanske inte kan slutföra sina arbetsuppgifter, sjukskriver sig eller försöker hitta tysta ställen på arbetet? frågar sig Johan Paulin.