Hårt tryck på länder inför klimattoppmötet

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Unga människor demonstrerade i Berlin i fredags med krav på att regeringar runt om i världen ska agera mot klimatförändringarna.

Klimatrörelsen, forskare och näringsliv vill se handling från världens regeringar på klimattoppmötet i Madrid.

Minst lika viktigt som de formella förhandlingarna blir vad som sker utanför förhandlingsrummen.

Nu går startskottet för FN:s klimatmöte – COP25 – i Madrid. Under de två veckor som mötet pågår kommer ministrar, politiska tungviktare och tusentals förhandlare försöka enas om tekniskt komplicerade regler för att praktiskt kunna genomföra vad man lovat i Parisavtalet.

– Men mycket kommer att ske utanför förhandlingsrummen, säger Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institute (SEI).

– Det man egentligen vill uppnå, i bakgrunden, är att sätta ett högre tryck och bygga momentum för att få länderna att komma med mer ambitiösa klimatplaner nästa år.

Höjda ambitioner

Alla länder som står bakom Parisavtalet ska 2020 lämna in nationella klimatplaner. För att klara målet att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader, och allra helst 1,5 grader, måste länderna höja sina ambitioner rejält. Flera rapporter de senaste veckorna har visat att utvecklingen går åt helt fel håll – utsläppen minskar inte och fortfarande görs stora investeringar i kol.

Även om klimatplanerna inte ska presenteras förrän nästa år, så är det nu som regeringar runt om i världen som bäst jobbar med sina planer. Därför är det viktigt att skicka tydliga signaler från Madrid, anser Åsa Persson.

En hel del diplomati och diskussioner kommer att pågå i korridorerna mellan olika länder. Och utanför förhandlingarna finns klimataktivister som Greta Thunberg, forskare och näringsliv som driver på.

– Klimatrörelsen har blivit allt större och starkare, så de kommer säkert att göra sig hörda med mer skarpa krav. Jag hoppas och tror att det också kommer att diskuteras olika lösningar för att hjälpa länderna att bli mer ambitiösa, till exempel olika tekniska lösningar, säger Åsa Persson.

Press på EU

Under FN:s klimatmöte i New York i höstas fanns förhoppningar om att de stora utsläpparna i världen skulle kliva fram och ge utfästelser om mer ambitiösa klimatmål. Men Kina, USA, EU och Indien gav inga nya löften.

– Vi hoppas att EU ska gå före och nu under Madridmötet göra utfästelsen att man ska ha nettonollutsläpp år 2050. Det skulle vara en väldigt bra signal, säger Åsa Persson.

EU-kommissionens nytillträdda ordförande Ursula von der Leyen gör sin första jobbresa till invigningen av mötet. Hon har pekat ut klimatet som en av sina mest prioriterade frågor.

Många hoppas att EU-ledarna under sitt toppmöte i Bryssel, som sammanfaller med avslutningen av Madridmötet, ska kunna enas om ett nytt 2050-mål. Tidigare försök har dock misslyckats.

På den formella agendan sticker två punkter ut. Den ena är att försöka enas om regler för utsläppshandel mellan länder, vilket visat sig vara komplicerat. Syftet är att utsläppsminskningarna ska bli större och snabbare om länder samarbetar, men i stället finns en risk för kryphål och dubbelräkning.

Den andra frågan handlar om skador som klimatförändringarna orsakar och hur dessa ska hanteras – en viktig fråga främst för fattiga länder och små ö-nationer.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM