Operation får inte feta barn att må bättre

Johan Nilsson/TT

Publicerad 2020-01-22

En fetmaoperation förbättrar inte den psykiska hälsan. Inte hos barn och ungdomar, i alla fall.

Barn och ungdomar som genomgår en fetmaoperation förbättrar inte sin mentala hälsa. Inte ens fem år efter operationen mår de psykiskt bättre än vad de gjorde innan, enligt en ny studie.

Ett av de mest effektiva sätten att gå ner i vikt är med hjälp av viktreducerande kirurgi, genom en så kallad gastric bypass-operation. Varje år opereras tusentals svenskar och metoden anses både effektiv och säker, även för barn och ungdomar.

Huvudsyftet med operationen är att patienterna ska förlora i vikt för att de på så sätt ska må bättre fysiskt. Men många av dessa patienter, inte minst barn och ungdomar, lider också av mental ohälsa. Men även om deras självbild och deras kontroll av sitt ätande förbättras något, förbättras inte den psykiska hälsan på något genomgripande sätt.

Det visar en svensk studie som nu publiceras i The Lancet.

– Efter operationen ser vi inte någon förbättring av den psykiska hälsan, säger en av forskarna bakom studien, Kajsa Järvholm, psykolog vid barnöverviktsenheten på Skånes universitetssjukhus, till TT.

Mår lika dåligt

Tillsammans med kollegor har hon studerat 161 barn och ungdomar i åldrarna 13–18 år. Ena hälften genomgick en gastric bypass-operation, medan den andra gavs sedvanlig behandling med kostråd och beteendeterapi.

Före operationen var andelen som fick antidepressiva mediciner liknande i de båda grupperna, mellan 15 och 20 procent, att jämföra med cirka två procent i normalbefolkningen. Fem år efter operationen, däremot, hade andelen ökat ytterligare. Antalet vårdtillfällen på grund av psykisk ohälsa hade också ökat i båda grupperna och de som hade genomgått en operation hade signifikant fler vårdtillfällen, jämfört med dem som inte hade gjort det.

Därmed inte sagt att det var operationen i sig som orsakade ökningen av psykisk ohälsa, menar forskarna.

Hög nivå

– Vi hade inte lottat patienterna, varför vi inte kan säga det. Det kan lika gärna bero på att dessa patienter övervakades noggrannare och därmed hade bättre tillgång till den typen av vård, säger Kajsa Järvholm.

Däremot står det klart att en operation inte hade förbättrat den psykiska hälsan bland barn och ungdomar fem år senare.

– Man kanske skulle kunna tro det, eftersom föreställningen är så stark att om man bara går ner i vikt så mår man mycket bättre. Men så enkelt är det inte. Framför allt inte bland ungdomar. Hos dem är de här sambanden mycket mer komplexa, säger Kajsa Järvholm.

Trenden som sådan, att båda grupperna mådde sämre, var inte heller så oväntad, eftersom det är så det ser ut bland dessa ungdomar när de blir äldre.

– Däremot trodde vi inte att den psykiska ohälsan skulle ligga på en sådan hög nivå. När man får hjälp med det som man uppfattar är ens stora problem såg vi inte ens ett litet hack i kurvan. Det var lite förvånande, säger Kajsa Järvholm.